Riksdagen sa nej till förslag om "Forskning och innovation"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 41, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 64, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 8, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 13, 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 8 och 46 samt 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 12.

Reservation 48 (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 41, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 64 och 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 13 och avslår motionerna 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 8, 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 8 och 46 samt 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 12.

Ställningstagande

Det är dessvärre tydligt att regeringen har prioriterat ned forskningen i den nyligen beslutade nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Jag noterar även att enskilda företrädare för regeringssidan t.o.m. har ifrågasatt om forskningen på området är nödvändig eller ens önskvärd. Detta är naturligtvis allvarligt och förstärker enligt min mening bilden av en regering som saknar visioner och som inte bygger och investerar för framtiden. Jag vill därför framhålla att forskningen behöver få en högre prioritering i kommande nationella planer. Jag vill vidare peka på att offentlig upphandling behöver bli ett bättre och mer kraftfullt verktyg för att åstadkomma lägre klimatutsläpp. De miljö- och klimatmål som det offentliga sätter ska rimligtvis också genomföras i den egna verksamheten och målen måste börja efterlevas. De riktlinjer som ställs upp för hållbarhetskrav på upphandlade fordon måste analyseras så att efter ­ levnaden säkerställs. Det kan möjliggöras genom förstärkta informations ­ insatser och fortsatt arbete med upphandlingskriterier samt genom att grund ­ läggande hållbarhetskrav införs i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Offentlig verksamhet bör enligt min mening ta på sig ledartröjan i klimat ­ omställningen. Upp ­ handlingsmyndigheten har tagit fram olika krav som det offentliga kan använda sig av för att ställa tuffare miljökrav. Det finns olika ambitionsnivåer och de är frivilliga att använda. På den statliga nivån är det dock lämpligt att ett lägsta golv i form av de baskrav som kan ställas också ställs. Målet bör också vara att andelen avancerade krav och spjutspetskrav ökar. Som exempel står Trafikverket för en mycket stor del av den svenska användningen av betong och cement. Jag konstaterar att det finns ny teknik på detta område som kan minska utsläppen kraftigt, men den köps inte in eftersom den är något dyrare. Utan efterfrågan förblir dock kostnaderna högre och tekniken utvecklas inte i samma takt. Staten bör därför ta ansvar för att bidra till att pressa priser och bl.a. utveckla tekniken för mer klimatsmart cement. Jag vill därför framhålla vikten av att verka för att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden. Jag vill även peka på att några trender inom framtidens teknik är extra tydliga och att de för med sig såväl möjligheter som utmaningar för hur vi planerar transportinfrastrukturen och kan främja autonomi, eldrift, klimat- och kostnadseffektivitet, delningsekonomi och nya affärs ­ modeller. Självkörande fordon kan användas för ett minskat trafikarbete, en ökad säkerhet och tillgänglighet samt mer hållbara stadsmiljöer. Samtidigt finns en rad frågor som rör både de juridiska och de trafiksäkerhetsmässiga aspekterna, men även behovet av att utveckla ansvarsbegreppet. För att säkerställa att Sverige ligger i framkant och för att främja samhälls ­ utvecklingen bör det enligt min mening tas fram en nationell strategi för autonoma fordon och transporter. Teknik ­ utveckling får ofta stor effekt på transportsystemet och jag anser att det är viktigt att politiken tar hänsyn till ny teknik och utvecklar en lagstiftning som anpassas därefter. Utvecklingen med autonoma fordon, en ökad digitali ­ sering i och med sakernas internet (”Internet of things”, IoT) och genom ­ förandet av 5G kan få en genomgripande effekt på hela transport ­ systemet. Tidigare genomförda testverksamheter visar att Sverige har stor potential – men också att det finns exempel på en tröghet för att få myndighets ­ godkännanden på plats som möjliggör testverksamhet. Jag anser att det är viktigt att lagstiftningen inte hindrar teknik ­ utvecklingen utan i stället främjar möjligheterna att använda ny teknik så länge den uppfyller de krav som ställs utifrån olika säkerhets ­ aspekter. Principiellt sett anser jag att funktionalitet går före krav på specifik utrustning. Med en ökad introduktion av ny teknik och uppkopplade fordon så ersätts vissa traditionella funktioner med nya. Sidospeglar är ett sådant exempel vars funktion lika väl kan uppnås med kameraalternativ. Jag menar att lagstiftningen bör följa teknik ­ utvecklingen och inriktas mer på funktionalitet i stället för att ställa teknik ­ specifika krav som lätt blir daterade när utvecklingen går fort. Därmed vill jag framhålla behovet av åtgärder för att främja autonomi och teknikutveckling inom transportsystemet, förbättra mobilitetstjänster över hela landet samt att lagstiftningen bör följa teknikutvecklingen och inriktas på funktionalitet fram ­ för teknikspecifika krav.