Riksdagen sa nej till förslag om "Klimatanpassning av infrastrukturen"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1947 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2058 av Mona Smedman och Anders Ådahl (båda C), 2025/26:2873 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:2902 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3427 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 101, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 11 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 47.

Reservation 20 (S, V, C, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 101, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 11 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 47, bifaller delvis motionerna 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 16 och 2025/26:3427 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:1947 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2058 av Mona Smedman och Anders Ådahl (båda C), 2025/26:2873 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2025/26:2902 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M).

Ställningstagande

Vi vill betona att klimatförändringarna ställer högre krav på Sveriges infra ­ struktur och att de redan i dag ger negativa konsekvenser. Det handlar bl.a. om en ökad risk för erosion, översvämningar, ras och skred. Vi vill under ­ stryka att risken för en negativ påverkan på infrastrukturen minskar genom att samhället ställer om för att stoppa den globala uppvärmningen. Vi tvingas dock konstatera att Sverige är på väg åt fel håll. Den nuvarande regeringen ser inte ut att nå något av klimatmålen och det innebär att det behövs initiativ för att förebygga samhällets sårbarheter. Vi menar att det är viktigt att vi klimatanpassar den befintliga transport ­ infrastrukturen för att säkerställa ett robust transportsystem i hela landet. Det innebär att bl.a. höja befintlig infrastruktur, reducera klimatrelaterade risker och planera för omledningsmöjligheter. Det kan även t.ex. handla om reformer för att stärka vatten- och avloppssystemen så att de klarar ökade flöden vid skyfall eller insatser för att motverka att det varmare klimatet innebär förlust av tjälens bärighetshöjande faktor under vintermånaderna, vilket i sin tur ökar risken för skador på vägar. Vi vill vidare betona att en sådan klimatanpassning måste beaktas både när man bygger ny infrastruktur och när man bygger om befintlig infrastruktur. Vi vill i sammanhanget understryka att det är angeläget att ytterligare medel tillförs för klimatanpassningsåtgärder av transport ­ infrastruktur, och anser att det krävs en riktad satsning. Behovet av klimatanpassning gäller såväl järnvägen som all annan infra ­ struktur, men vi vill särskilt ta upp behovet av att säkerställa en klimatan ­ passning av järnvägsnätet. Vi vill i sammanhanget uppmärksamma att Trafik ­ verket har konstaterat att skogsbruksåtgärder årligen utlöser incidenter med ras eller erosion som skadar både vägar och järnvägar. För att trygga en fungerande infrastruktur även under rådande klimatförändringar måste enligt vår mening staten ta ett större ansvar för att samordna klimatanpassningen och finansiera de investeringar som krävs, inte minst i transportinfrastrukturen där skogen spelar en central roll. Avslutningsvis kan vi konstatera att klimatförändringarna riskerar att få allvarliga konsekvenser för det enskilda vägnätet. Vi har redan sett exempel på det, exempelvis till följd av de skyfall som drabbade bl.a. Västernorrland häromåret. Detta understryker enligt vår mening behovet av att i den nationella planen lägga större fokus på klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall och liknande naturkatastrofer.