Riksdagen sa nej till förslag om "Om återtagandet av eftersatt järnvägsunderhåll"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1945 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 16 och 17, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 36, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 37 (S, V, C, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:1945 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 16 och 17, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 36, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Inledningsvis kan vi konstatera att Sverige är ett geografiskt stort och handels ­ beroende land som behöver kommunikationer och infrastruktur av högsta klass. Men vi tvingas samtidigt konstatera att tågförseningar och inställda avgångar drabbar allt fler och allt oftare. Det påverkar både person- och gods ­ transporter, och ytterst påverkar det förtroendet för järnvägen i sig. När regeringen nu har presenterat den nationella transportinfrastruktur ­ planen för 2026–2037 är det tydligt att järnvägen har fått stå tillbaka. Vi kan konstatera att regeringens ambitioner är anmärkningsvärt låga när det gäller att åtgärda det eftersatta järnvägsunderhållet. Under de kommande tolv åren avser regeringen att endast åtgärda mindre än en sjättedel av underhållsskulden på järnvägen. Vi vill påminna om att regeringen inledde mandatperioden med att tvärstoppa utbyggnaden av ny järnvägskapacitet, och därefter drogs 750 miljoner kronor bort från järnvägsunderhållet. Nu fortsätter denna närmast järnvägsfientliga politik genom den nya nationella infrastrukturplanen. Järn ­ vägs ­ underhållet ligger långt efter det som resenärer och godstransportörer kan förvänta sig av svensk järnväg. Vi bedömer att det finns utrymme för mer järnvägsunderhåll än det som regeringen anslår för den kommande plan ­ perioden. Vi vill i sammanhanget även peka på att Trafikverket har meddelat att man bedömer att verket kan öka järnvägsunderhållet ytterligare. Vi vill också påminna om att i relation till den totala spårlängden ligger Sveriges under ­ hållskostnader klart under genomsnittet för de europeiska länderna. Vi kan konstatera att järnvägsunderhållet under lång tid har varit eftersatt, vilket har lett till att många sträckor i dag är i alltför dåligt skick. Under ­ hålls ­ skulden har byggts upp under decennier och utgör ett växande problem för både resenärer och näringsliv. Vi vill därför understryka att det behövs höjda ambitioner och ökade insatser för järnvägsunderhållet. En ökning behövs för att återta en större del av underhållsskulden än det som regeringen har före ­ slagit i den nya nationella planen. Det finns ett omedelbart behov av att rusta upp den svenska järnvägen, och vi menar att det är viktigt att så fort som det är rimligt återta allt eftersatt järnvägsunderhåll, dock senast till 2037. Med regeringens fördelning av medel till järnväg beräknas endast 10–15 procent av underhållsskulden kunna byggas bort under nästa planperiod. Vi menar att detta är under all kritik och noterar att regeringen uppseendeväckande nog saknar en tydlig plan för att åtgärda detta. Vi menar därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med en tydlig plan för när underhållsskulden i järn ­ vägs ­ nätet ska vara hanterad och åtgärdad. Regeringen bör återkomma med en sådan handlingsplan senast till 2030.