Riksdagen sa nej till förslag om "Nollvisionen"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3277 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 46 och 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 22.

Reservation 1 (S, V, C, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3277 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 46 och 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis uppmärksamma att transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver det övergripande målet finns det ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Hänsynsmålet innebär att transport ­ systemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Vi vill i sammanhanget även lyfta fram att frågan om trafiksäkerhet och dess konse ­ kvenser och möjliga lösningar också ingår i de globala hållbarhetsmålen för Agenda 2030 och är nära sammankopplade till andra hållbarhets ­ utmaningar. Vi vill starkt betona att nollvisionen är en viktig del av den svenska trafik ­ politiken. Det ska vara säkert att resa, oavsett trafikslag. Nollvisionen är grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige och har som mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Vi kan konstatera att Sverige ligger i framkant i internationella jämförelser och är ett av världens mest trafiksäkra länder, både på spår och väg. Det är bra, men fortfarande är det många människor som varje år dör eller skadas allvarligt till följd av en trafikolycka. Vi vill framhålla att med nollvisionen etablerades ett nytt sätt att tänka kring trafiksäkerhet som bygger på att transportsystemet ska utformas på ett sätt som förverkligar nollvisionen. Det här betyder att det yttersta ansvaret vilar på väg ­ hållare, fordonstillverkare och dem som utformar transportsystemet, även om den enskilda trafikanten alltid har ett stort eget ansvar. Samtidigt kan vi konstatera att trafiken inte enbart orsakar död och skada i den omedelbara trafiksituationen; den orsakar också ökad dödlighet och sjuk ­ domar genom partiklar, buller och utsläpp. Det vi ser i dag är att skador och dödsfall drabbar även dem som inte finns direkt i trafiken, och det kan handla om luftföroreningar eller andra miljörelaterade problem som trafiken orsakar. Utsläppen från vägtrafiken har minskat mycket sedan 1990-talet, men halterna är fortfarande mycket höga på många platser. De som är mest utsatta för negativa effekter av luftföroreningar är barn, äldre samt personer med astma och hjärt-lungsjukdomar. Trafikens luftföroreningar och partiklar beräknas bidra till flera tusen för tidiga dödsfall per år i Sverige och åtskilligt lidande i form av besvär och ökade sjukdomsfall i hjärta, kärl och luftvägar. Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet omkommer närmare 7 000 per ­ soner årligen i förtid av dålig luftkvalitet, vilket är långt fler än de runt 200–300 personer som årligen omkommer i trafiken. Utöver trafikens påverkan på luftkvaliteten bidrar motorfordonstrafiken också till en mer stillasittande livsstil. Vi vill understryka att nollvisionen har utgjort ett framgångsrikt koncept för att arbeta med att minska antalet personer som dödas och skadas allvarligt i trafiken. För att uppnå nollvisionens långsiktiga mål om att ingen ska skadas allvarligt eller dödas i trafiken bör den enligt vår mening kompletteras. Vi menar därför att det behövs en breddad nollvision som innefattar även dem som dör och allvarligt skadas av trafiken, exempelvis genom att luft ­ föroreningar eller en stillasittande livsstil inkluderas. Fokus ska således inte bara vara på dem som färdas i trafiken. Vi menar att trafiksäkerhetsområdets nollvision om antal döda i trafiken behöver kompletteras med ett ambitiöst mål om att också minska antalet döda av trafiken. Med anledning av detta vill vi att nollvisionen ska ändras från noll döda i trafiken till noll döda av trafiken. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om en utökad nollvision som även in ­ begriper dem som dör och skadas av trafiken i form av luft ­ föroreningar m.m.