Riksdagen sa nej till förslag om "Betyg och bedömning"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1836 av Johanna Haraldsson (S), 2025/26:2116 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M), 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 10 och 11, 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 30, 2025/26:3447 av John E Weinerhall (M) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3464 av Christian Carlsson (KD), 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 42 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 42.

Reservation 14 (S, V)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 42 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 42 och avslår motionerna 2025/26:1836 av Johanna Haraldsson (S), 2025/26:2116 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M), 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 10 och 11, 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 30, 2025/26:3447 av John E Weinerhall (M) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3464 av Christian Carlsson (KD).

Ställningstagande

Det är uppenbart att införandet av betyget F inte blev som det var tänkt. När den skarpa gränsen för godkänt infördes var förväntan att i stort sett att alla elever skulle klara att få godkänt betyg, men så blev det inte. I dag vittnar både lärare och forskning om att betygssystemet snarare leder till att många elever tappar motivationen och ger upp. Elever som inte lyckas uppnå godkänt stängs inte bara ute från vidare studier utan upplever också frustration, hopplöshet och en känsla av att inte vara godkända som personer. Vi kräver att regeringen lyssnar på OECD, IFAU och den tidigare Betygsutredningen och avskaffar betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Skolan ska ha höga förväntningar på alla barn, utan att bidra till utslagning. Dagens betygssystem har lett till att många elever misslyckas med att nå gymnasiebehörighet. Pojkars resultat i svensk skola är generellt sett sämre än flickors. Statistik visar att pojkarnas betyg varit ca 10 procent lägre än flickornas sedan 1988. Det behövs ökad kunskap om varför det ser ut så och på vilka sätt pojkars resultat kan höjas. Förändringarna av betygssystemet förefaller alltså drabba pojkar och flickor olika. Flickor har generellt blivit mer stressade och risken för psykisk ohälsa har ökat medan pojkar generellt sett mer tenderar att uppvisa utåtagerande beteendestörningar eller aggressivitet. Det senaste året har Skolverket pekat på en oroande trend med något försämrade kunskapsresultat bland flickor, en trend som måste brytas. Tydligare uppdrag krävs till myndigheter för att se över vilka insatser som kan göras för att höja pojkars skolresultat och minska stress och psykisk ohälsa bland flickor. Betygssystemet påverkar också skolans resursfördelning genom att stöd ­ insatser koncentreras till senare årskurser när det ofta redan är för sent, i stället för att sättas in tidigt när de har störst effekt. Betygssystemet måste ses som en del av hela skolsystemet. Systemfelen i skolan påverkar betygen. Mark ­ nadsskolan leder till ökad betygsinflation och att vinstdrivande aktörer fifflar med betyg för att attrahera lönsamma elever. Till skillnad från i dag måste betygssystemet i sig bli rättvist och pålitligt. Om inte ett vinstförbud införs kommer det att belasta betygssystemets utformning och lägga tyngre börda på eleverna med fler prov, mer stress och ökad psykisk ohälsa som följd. Betygs ­ inflationen ska stoppas. Därför vill vi att betygs ­ systemet görs om från grunden i syfte att göra det mer rättvist och stoppa utslagningen från skolan. Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.