Riksdagen sa nej till förslag om "Resurser och resursfördelning"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:973 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4, 13 och 14, 2025/26:2294 av Linnéa Wickman m.fl. (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49, 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 18, 52 och 53, 2025/26:3447 av John E Weinerhall (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 av Daniel Riazat (-) yrkande 5 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4, 6 och 12.

Reservation 12 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4, 6 och 12 samt avslår motionerna 2025/26:973 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4, 13 och 14, 2025/26:2294 av Linnéa Wickman m.fl. (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49, 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 18, 52 och 53, 2025/26:3447 av John E Weinerhall (M) yrkandena 1, 4 och 5 samt 2025/26:3722 av Daniel Riazat (-) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att staten måste kliva fram för att säkerställa skolans kvalitet och jämlikhet i hela landet. Staten ska ta ett ökat ansvar för skolans finansiering samtidigt som det ska införas bindande regler för det som är viktigast för att höja kvaliteten, såsom lärartäthet, klasstorlek och elevhälsa. Vi vill att det ska införas ett sektorsbidrag med ökade resurser för att kommunerna ska kunna leva upp till höjda krav på god skolgång åt alla. Så säkerställer vi både resurser och ökad styrning mot jämlikhet och kvalitet. Elever ska få fler lärare och bättre undervisning, och socioekonomiska skillnader ska motverkas. Kom ­ munerna behöver och ska fortsatt ta ett stort ansvar för att fördela skolans resurser efter behov. Den statliga närvaron ska öka regionalt för att bättre kunna stödja skolor och huvudmän lokalt samt för att sprida goda arbets ­ metoder mer systematiskt. Varje år överkompenseras friskolor för kostnader som de inte har, samtidigt som kommunernas ekonomi dräneras. Trots omfattande löften och utredningar gör regeringen och Sverigedemokraterna ingenting åt att detta varje år leder till läckage av flera miljarder kronor. Socialdemokraterna har genom åren vidtagit en rad åtgärder för att ta tillbaka kontrollen över skolan och stoppa överkompensationen av friskolor. Samma partier som tidigare röstat nej till våra förslag i riksdagen om att stoppa t.ex. den överkompensation som finns till friskolor, har nu till slut erkänt att friskolor är överkompenserade av skolpengen. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder för att stoppa detta, trots att det finns färdigutredda förslag som går att använda, t.ex. Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (SOU 2025:72) som möttes med oenighet och handlings ­ förlamning från regeringen och Sverige ­ demokraterna. Det är ett stort svek gentemot såväl elever som skattebetalare och innebär att landets kommuner, oavsett om det är kostnadskris eller minskande barngrupper, tvingas fortsätta att överkompensera friskolor för kostnader de inte har. När det gäller förskolan och gymnasieskolan har regeringen inte ens erkänt att samma problem med överkompensation finns där som i grundskolan. Vi anser därför att regeringen ska lägga fram förslag på att skolpengen ska sluta överkompensera fristående förskolor, grundskolor och gymnasier. Kontrollen över skolans resurser behöver öka. Öppna böcker är en förutsättning för att kunna granska skolverksamhet och säkerställa att skattebetarnas pengar används effektivt. Inte minst vinstdrivande skolkon ­ cerner har en tendens att göra det omöjligt för myndigheter, allmänhet, kommuner och föräldrar att följa hur skolpengen faktiskt används. Därför vill vi införa krav på enhetsredovisning för fristående skolor och ett stopp för skolpengsflykten från kommunerna så att de resurser som kommuner har avsatt till skolan inte flyttas över till andra kommuner eller länder. När kommun ­ invånarna har betalat skatt för att barnen i kommunen ska få en bra skolgång, är det orimligt att skolföretag i stället använder pengarna till att finansiera expansion eller annan verksamhet i helt andra kommuner eller till och med andra länder. Skolkoncerner kan alltså i dag flytta resurser från en kommun och expandera i andra kommuner helt utan insyn och kontroll från den kom ­ mun som betalat skolpengen. Det ger koncerner konkurrensfördelar gentemot mindre friskolor, men innebär också att kommunala skolor konkur ­ reras ut, tvingas stänga eller får merkostnader på grund av tomma platser. Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.