Riksdagen sa nej till förslag om "Skyddade personuppgifter"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:847 av Mikael Larsson (C), 2025/26:907 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 7, 2025/26:1975 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2513 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 15, 2025/26:3401 av Lars Püss (M) yrkande 2, 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 33, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 66 och 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 36.

Reservation 25 (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 15, 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 33, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 66 och 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 36 och avslår motionerna 2025/26:847 av Mikael Larsson (C), 2025/26:907 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 7, 2025/26:1975 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2513 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och 2025/26:3401 av Lars Püss (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Över 27 000 personer i Sverige lever med skyddade personuppgifter. I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats flytta på grund av våld och hot från en närstående man. Att leva med skyddade personuppgifter försvårar hela livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn. Samhällets stöd till familjer som lever med skyddade personuppgifter behöver stärkas. Det handlar om allt från att socialtjänsten i dag bokar in möten på ett sätt som gör att kvinnans adress röjs, till att man inte kan besöka läkare eller skaffa telefon ­ abonnemang för att det krävs personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs. Om det är klarlagt att en förälder utsatt personer i familjen för våld eller andra kränkningar, är det en brist i omsorgs- och föräldraförmågan. Delad vårdnad, umgängesrätt och medling är bra men förutsätter ett jämlikt maktförhållande, och någon delad vårdnad, umgängesrätt eller medling bör inte beviljas när det förekommer våld i relationen. I de fall där det finns en risk för framtida våld, hot eller fridskränkningar ska den person som riskerar att göra sig skyldig till sådana handlingar inte heller ha del i vårdnaden. Myndigheterna ska inte medverka till våld efter det att den våldsamma relationen tagit slut. I återkommande processer om vårdnad och prövning om umgänge utan slut, kan makt och kontroll fortsätta att utövas mot den våldsutsatta med hjälp av myndigheterna. Det är särskilt besvärande för de som lever gömda med skyddade personuppgifter eftersom varje prövningstillfälle ökar risken att myndigheterna röjer personuppgifterna – något som är alldeles för vanligt enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport och ofta beror på bristande rutiner hos myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten bör få i uppdrag att kartlägga risken för kränkande eller våldsamma handlingar efter det att en relation har upphört. Jämställdhetsmyndigheten ska tillsammans med andra myndigheter upprätta åtgärdsprogram men också öka medvetenheten om risken för våld efter att relationen har upphört. En utredning bör tillsättas för att se över hur skadestånd kan betalas ut till de personer vars skyddade personuppgifter röjs av myndigheter. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.