Riksdagen sa nej till förslag om "Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 1-6, 11 och 12, 2025/26:740 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:1088 av Anna Wallentheim (S) yrkandena 2 och 3, 2025/26:1537 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 4 och 8, 2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14, 2025/26:3192 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3402 av Lars Püss (M), 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34, 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 22 och 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1.

Reservation 15 (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 1–6, 11 och 12 samt 2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14 och avslår motionerna 2025/26:740 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:1088 av Anna Wallentheim (S) yrkandena 2 och 3, 2025/26:1537 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 4 och 8, 2025/26:3192 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3402 av Lars Püss (M), 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34, 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 22 och 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

När skatteflyktslagen tillämpas blir konsekvensen som huvudregel att beskattningsunderlaget fastställs som om rättshandlingen aldrig företagits, vilket innebär att ett skattebeslut inte är en bestraffning. Den nuvarande ut ­ formningen av skatteflyktslagen kan ifrågasättas och grov skatteflykt borde vara kriminaliserat. En utredning bör titta närmare på hur ”grov skatteflykt” kan definieras. Det är bra att EU infört en offentlig land-för-land-rapportering efter att bl.a. Sverige förhalat och förhindrat införandet. EU-direktivet har dock flera brister. Regeringen bör inom EU driva på för att land-för-land-rapporteringen ska gälla i samtliga länder där företagen har verksamhet. Regeringen bör också inom EU driva på för att alla multinationella företag vars omsättning överstiger 40 miljoner euro ska omfattas av rapporteringen. Sverige har valt att använda möjligheten för företag att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten. För att effektivt bidra till kampen mot skatteplanering och skatteflykt behöver rapporteringsskyldigheten för storföretag vara heltäckande. Vid utformningen av kriterierna för den s.k. svarta listan EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner saknas nollskatter eller mycket låga bolagsskatter som ett eget kriterium för bedömningen av ”rättvis beskattning”. Kriterierna för svarta listan bör inkludera nollskatter eller mycket låga skattesatser. Informationsplikten inom obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrange ­ mang borde omfatta även inhemska arrangemang. Det finns inget som hindrar medlemsländerna att införa rapporteringsplikt också för inhemska arrange ­ mang vilket skulle kunna bidra väsentligt till kampen mot skatteflykt och skatteundandragande. Det är svårt för svenska myndigheter att ha någon närmare kunskap om svenska tillgångar utomlands. Detta beror bl.a. på att vissa stater, främst de som vi saknar avtal om informationsutbyte med, ”lever på” att gömma pengar åt utländska personer. För att motverka denna skatteflykt bör Sverige införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands. Det finns en utbredd kritik mot hur arbetet mot skatteflykt har bedrivits och implementerats inom OECD:s ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Denna kritik har resulterat i att många länder nu driver på för att få till stånd en global överenskommelse inom ramen för FN. Sverige bör inom ramen för FN driva på för att FN antar en heltäckande skattekonvention mot skatteflykt. Det behöver bli lättare och tryggare för arbetstagare i Norden att bo i ett land men arbeta i ett annat. Därför bör det tillsättas en utredning som bl.a. ser över gemensamma avtal mellan de nordiska länderna som berör detta område. Regeringen bör tillsammans med de övriga nordiska regeringarna se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.