Riksdagen sa ja till regeringens förslag om "Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk"

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).

Reservation 2 (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), c) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar i de delar det avser 2 kap. 2 och 8 §§ samt 3 kap. 1 § och avslår lagförslaget i övrigt, d) antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), e) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 2 och 4 samt motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V), bifaller delvis proposition 2025/26:242 punkt 3 och avslår proposition 2025/26:242 punkterna 1 och 5.

Ställningstagande

Propositionen är ett resultat av skogsutredningen. Av utredningens direktiv framgår tydligt att syftet med utredningen är att stärka avregleringen och produktionen inom skogsbruket. Samtidigt hävdar man att målen för skogs ­ politiken i skogsvårdslagen, om att produktions- och miljömål ska vara jämställda, ska kvarstå. Det går helt enkelt inte ihop. Regeringen tycks bortse från att vi befinner oss i en kris för både eko ­ systemen och klimatet och att den samlade kunskapen visar att utvecklingen för miljötillståndet i skogen sedan flera år går åt fel håll. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar (2023) konstaterade Skogsstyrelsen att den främsta orsaken till miljöproblemen i skogsbruket är kombinationen av att det saknas incitament att värna miljön och att det finns starka ekonomiska incitament för ett produktionsinriktat skogsbruk, samtidigt som politiken ger frihet att prioritera virkesproduktionen. Skogs ­ styrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen. I den nyligen publicerade rapporten Biologisk mångfald i skogen (rapport 2026:07) fastslår Skogs ­ styrelsen att tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Bakomliggande orsaker är bl.a. ett storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn. Myndigheten konstaterar att biologisk mångfald i skogen är en central ekonomisk resurs och en grundläggande förutsätt ­ ning för skogs ­ ekosystemens funktion och leveransen av ekosystemtjänster som virkes ­ produktion, klimat ­ reglering, vattenrening, erosionsskydd, över ­ sväm ­ nings ­ skydd och rekreations ­ värden. En minskad biologisk mångfald kan därför få negativa effekter för både miljön och samhällsekonomin. Internationella studier visar att förlusten av naturkapital redan i nuläget påverkar den ekonomiska tillväxten, den finansiella stabiliteten och försörjningssystemen negativt. Trots detta uppskattar man i rapporten att 26 000 hektar skog med höga naturvärden avverkas årligen i Sverige. Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden. Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande. Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverk ­ ning. Det begränsar även möjligheterna för allmänheten och ideella organisa ­ tioner att kunna ta del av anmälningar och föra fram synpunkter före avverk ­ ning. Myndigheten för civilt försvar har varnat för att en kortare handlägg ­ ningstid försvårar riskbedömningar kopplade till naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Naturskyddsföreningen anser att förslaget försämrar Skogsstyrelsens möjlighet att utöva tillsyn. Svenska Turistföreningen och Svenskt Friluftsliv menar att förslaget försämrar tillsynen och att det riskerar höga natur- och rekreationsvärden. Jag och mitt parti delar remissinstansernas kritik. Förslagen i propositionen försämrar skyddet av biologisk mångfald och försvagar möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Jag ställer mig endast bakom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för som i dag till en förvalt ­ ningsdomstol. Det är rimligt att alla överklaganden samlas i samma domstols ­ slag, vilket kan leda till en mer enhetlig och effektiv prövning. I övrigt anser jag att propositionen bör avslås.