Riksdagen sa nej till förslag om "Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.

Reservation 5 (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och avslår motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi välkomnar propositionen, som bygger på en gedigen utredning. Vi behöver slå vakt om den frihet under eget ansvar som vi haft i Sverige sedan skogs ­ vårdslagen justerades 1993 och som under det senaste decenniet alltmer kommit att inskränkas. Friheten inom svenskt skogsbruk har fungerat som en motor för tillväxt. När skogsbrukare ges förtroendet att förvalta sin mark utifrån lokala förutsättningar i stället för stelbenta regleringar skapas förut ­ sättningar för investeringsvilja, innovation och naturhänsyn. Vi anser dock att det finns viss förbättringspotential. Sedan 1993 lägger svensk skogslagstiftning lika stor vikt vid produktion och miljöhänsyn. Det är lika viktigt att möjliggöra hög tillväxt och ett stort virkesuttag som det är att bevara miljövärden. Dessa värden står ibland i konflikt med varandra. Därför är det viktigt att hitta åtgärder som kan gynna ett av värdena mycket utan att nämnvärt påverka det andra negativt. Kravet på återbeskogning av skogsmark efter bl.a. avverkning borgar för god skoglig produktion och är av godo. Det finns dock ett par situationer där viktiga miljövärden drabbas negativt och där ett undantag skulle kunna göras. Brynmiljöer, dvs. gränsområdet mellan skog och jordbruksmark, kan härbärgera viktig biologisk mångfald om de utgör en mjuk övergång mellan skog och jordbruksmark, med buskar och enstaka träd. De mjuka brynen har också andra fördelar. De utgör en god miljö för vilt och kan rätt utformade minska risken för stormskador på skogsbeståndet och sannolikt minska betesskador på detsamma. Brynens naturliga långsträckta utbredning gör också att de kan fungera som spridningskorridorer för biologisk mångfald. Återbeskogningskravet hindrar markägare från att anlägga sådana mjuka bryn. Ett undantag för skogsbryn kan ha små negativa effekter på skoglig tillväxt, eftersom arealen fullstor skog och virkesproduktionen minskar. Effekterna är dock mycket begränsade, särskilt de första årtiondena. Även på den mark där det inte återplanteras växer de första åren mycket biomassa upp. Eftersom ett undantag endast skulle ge möjlighet till frivilligt skapande av mjuka bryn och inte innebär något krav kommer endast en mindre del av markägarna att göra så. Endast en liten fraktion av skogsmarken är dessutom avverkningsmogen varje år. De mjuka brynens positiva påverkan på det angränsande skogs ­ beståndet via minskad stormfällning och minskade betesskador torde också begränsa förlusten av kolinlagring och virkesproduktion. Viss mark kan naturligt ha en mer eller mindre öppen karaktär inom skogs ­ bestånd. På delar av hyggen kan biologiskt värdefulla öppna miljöer uppstå naturligt. Återbeskogningskravet motverkar att den marken förblir öppen. Det bör bli tydligare att markägaren frivilligt ska kunna ta den naturhänsyn som det innebär att inte plantera sådana ytor. Därför bör ett undantag från återbeskogningsplikten göras för dessa ytor. Skogsvårdslagens krav på återplantering bör inte heller hindra markägare från att göra andra punkt ­ insatser i sin skogsmark för att gynna naturvärden. Det finns redan i dag undantag för mark som på grund av särskilda förhåll ­ anden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Men ett undantag med syftet frivillig naturhänsyn bör bli tydligt. Skogsägare ska inte hindras från att frivilligt ta hänsyn till naturen. Det som anförs ovan om att undanta viss begränsad mark från krav på anläggning av skog bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.