Riksdagen sa nej till förslag om samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4206 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 3 (V, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4206 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Inrättandet av en ny civil underrättelsetjänst kommer att innebära en omfattande omfördelning av uppgifter, förmågor och sannolikt även personal från Försvars ­ makten till den nya civila underrättelsemyndigheten. Samtidigt ska Försvars ­ makten fortsätta att ha ansvar för militärstrategisk, operativ, taktisk och militär ­ teknisk underrättelseverksamhet. I sitt remissvar över betänkandet bedömer Försvarsmakten att den förmåga som överförs till en civil under ­ rättelse ­ tjänst i allt väsentligt kommer att behöva återuppbyggas inom Försvars ­ makten. Regeringen har inte redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för de förlorade personalresurserna. Återuppbyggnad av kompetenser och etablering av infrastruktur, materiel och samverkan är kost ­ samt och tar lång tid. I praktiken innebär uppstarten av en ny civil utrikes ­ underrättelse ­ ­ myndighet att två organisationer ska byggas upp parallellt – Und och Försvarsmaktens återuppbyggnad av sin organisation för att göra sitt jobb. I bästa fall kan detta innebära en utökning av det totala antalet resurser och en överlappning inom underrättelsesystemet som är till godo. I värsta fall kan det innebära en dränering av Försvarsmaktens viktiga och helt nödvändiga arbete. Försvarsmakten pekar på riskerna med en uppdelning i en civil och en militär underrättelsetjänst. Utifrån omvärlds- och teknikutveckling är det inte möjligt att dela upp varken hotbilden, behov eller underrättelseproduktion utifrån dessa begrepp. Vi ser positivt på att regeringen uppmärksammar behovet av samverkan och informationsutbyte mellan Und, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen. För att undvika dubbel ­ arbete, parallella analyser, otydliga beställarroller och en risk för att information faller mellan stolarna bör regeringen säkerställa en tydlig ansvars ­ fördelning och följa upp hur samverkan kommer fungera i praktiken. Flera centrala gräns ­ dragningar behöver regleras i instruktioner och praktiska arbets ­ former. I sitt remissvar föreslår Försvarsmakten att det i respektive myndighets instruktion skrivs in att Försvarsmakten och Und ska utgöra ett ändamåls ­ enligt ömse ­ sidigt stöd för varandra. Vi stöder detta förslag. När ytterligare en myndighet ges rätt att inrikta signalspaning ökar kraven på prioritering, samordning och resurssättning hos FRA. Regeringen gör bedömningen att undanträngningseffekterna är begränsade, men det behöver säker ­ ställas att FRA har tillräckliga resurser för att omhänderta samtliga in ­ riktande myndigheters behov. Detta behöver särskilt följas upp eftersom bristande kapacitet riskerar att påverka både säkerhet, rättssäkerhet och integritetsskydd.