Riksdagen sa nej till förslag om övriga frågor

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2 och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 6 (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2.

Ställningstagande

Underrättelseverksamhet måste kunna bedrivas med hög sekretess. Just därför är det enligt mig särskilt viktigt med oberoende tillsyn och demokratisk kontroll. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) anser att de nya uppgifter som de får genom lagförslagen innebär att de bör tillföras ytterligare medel för att fullgöra sitt uppdrag. Detta väljer regeringen att inte hör ­ samma, vilket jag beklagar. Jag anser att det inte är tillräckligt att konstatera att tillsynen i huvudsak ska bedrivas som tidigare när reformen innebär att det tillkommer ytterligare en myndighet vars verksamhet och person ­ uppgiftsbehandling ska granskas. Jag anser att regeringen måste säker ­ ställa att Siun och Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) har tillräckliga resurser och ändamålsenliga befogenheter för att utöva tillsyn över den nya myndigheten. Jag anser vidare att regeringen bör pröva om ett insynsråd eller mot ­ ­ svarande ordning för särskild demokratisk insyn bör inrättas för Und, med hänsyn till att verksamhetens höga sekretesskrav försvårar allmänhetens insyn. Ett sådant organ skulle inte ersätta Siun, Imy eller den parlamentariska kontroll som redan finns utan bidra till legitimitet samt ge möjlighet till etiska av ­ vägningar och en återkommande granskning av myndighetens övergripande inriktning. 7. Övriga frågor, punkt 5 – motiveringen (V) av Håkan Svenneling (V). Jag anser att en ökad demokratisering av underrättelsetjänsten är av stor vikt. Samtidigt som underrättelseverksamhet av nödvändighet till stor del är hemlig, är det nödvändigt att det finns ett väl etablerat kontroll- och granskningssystem för att upprätthålla allmänhetens förtroende för under ­ rättelse ­ tjänsterna. I likhet med Sveriges advokatsamfund vill jag peka på riskerna för att fler aktörer innebär att fler personer får tillgång till personuppgifter och att därmed fler misstag kan ske. I utredningen om en reformerad under ­ rättelse ­ verksamhet (SOU 2025:78) konstateras att det svenska underrättelsesystemet i jämförelse med andra länders system har relativt svaga inslag av parlamentarisk för ­ ankring. I den nämnda utredningen förs det även ett resonemang om att former för stärkt insyn från sittande riksdagsledamöter, i linje med tidigare Försvarets under ­ rättelsenämnd (FUN), skulle kunna övervägas som ett sätt att stärka den demokratiska förankringen. Jag anser att det finns goda skäl, även historiska sådana, för en skärpt kontroll av svensk underrättelseverksamhet i samband med att Und inrättas. Den tillsyn som Siun utövar behöver stärkas med en utvecklad parlamentarisk insyn och kontroll. Jag anser att det behövs en starkare koppling till sittande parlament. Till exempel Finland, Danmark och Storbritannien har särskilda parlamentariska organ för tillsyn av underrättelseverksamheten. Det finska underrättelse ­ tillsyns ­ utskottet fungerar som det finska parlamentets särskilda kontrollorgan för både civil och militär underrättelseverksamhet och övervakar att verksamheten bedrivs på ett både ändamålsenligt och lagenligt sätt. Därtill har Finland en oberoende underrättelseombudsman med långtgående kontroll ­ befogenhet och möjlighet att pröva vissa underrättelsemetoder i domstol. Jag anser att Sveriges riksdag bör införa ett särskilt underrättelseutskott för att öka den parlamentariska insynen i underrättelsetjänsternas arbete och även att regeringen bör utreda formerna för en särskild underrättelseombudsman. En sådan funktion skulle kunna stärka inflytandet för den nya myndighetens personal genom att erbjuda en oberoende instans dit missförhållanden eller andra betänkligheter kunde rapporteras. En ombudsman kan även ha en medlande och förtroendeskapande roll i lägen där myndighetens personal inte uppfattar varken Siuns inspektionsverksamhet eller fackliga organisationer som ändamåls ­ enliga kanaler. Om Underrättelse ­ ombudsmannen har en stark integritet och det finns ett högt förtroende för denna instans skulle denne ha möjlighet att uppmärksamma viktiga frågeställningar till centrala företrädare för Regeringskansliet. Jag avstyrker i likhet med utskottsmajoriteten motionerna 2025/26:4207 (C) yrkande 2 och 2025/26:4208 (MP) yrkande 2.