Riksdagen sa nej till förslag om "Antalet underleverantörer"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24, 2025/26:2299 av Zara Leghissa m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3557 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 43 och 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 73.

Reservation 8 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3557 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 43 och 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 73 och avslår motionerna 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24 och 2025/26:2299 av Zara Leghissa m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Oseriösa och kriminella leverantörer som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalar sina skatter eller andra avgifter ska inte kunna få offentliga kontrakt genom upphandling. Fusk och brottslighet på arbetsmarknaden – s.k. arbetslivskriminalitet – göder den organiserade brottsligheten och ska bekämpas med samhällets fulla kraft. Ett problemområde är användandet av långa underentreprenörsled. Det innebär alltid en risk att överenskomna avtalsvillkor inte respekteras och det försvårar uppföljning av efterlevnaden när leverantörer använder ett stort antal underentreprenörer för att fullfölja sina kontrakt. Detta blir extra påtagligt när det uppstår långa leverantörskedjor i ett upphandlat projekt. Vi socialdemokrater anser att antalet underentreprenörsled ska begränsas till två som huvudregel i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitet. Vi anser vidare att det vid vissa upphandlingar av särskilt kritiska arbeten bör införas en möjlighet att helt förbjuda användandet av underentreprenörer vid offentlig upphandling. Det kan exempelvis bli aktuellt vid upphandling inom riskbranscher eller särskilt samhällskritiska upphandlingar. Det behövs även en starkare mekanism för kontroll av underleverantörer i linje med LOU-direktivets artikel 71. Vi vill också verka för möjligheten att utesluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling. För att göra det svårare att fuska vill vi öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Företag som fuskar ska kunna svartlistas. Redan under 2022 tillsatte den social ­ demokratiska regeringen utredningen Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt. I augusti 2023 presenterade utredningen ett förslag om att låta Bolagsverket ansvara för en funktion som möjliggör samordnade registerkontroller. På så sätt kan den upphandlande organisationen få tillgång till i dag sekretessbelagda uppgifter från register hos Bolagsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna. Förslaget skulle innebära ett viktigt steg för att bli av med oseriösa aktörer på marknaden för offentlig upphandling och inom valfrihetssystemen. Ett sådant register skulle innebära att upphandlande myndigheter och enheter skulle få bättre kontroll på de företag som lämnar anbud. Utredningen har varit ute på remiss, och vi anser inte att utredningens förslag är tillräckligt långtgående eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Regeringen har via regleringsbrev gått vidare med utredningens förslag, och gett Bolagsverket i uppdrag att utveckla ett system för samordnad registerkontroll som ska vara på plats till 2028. Vi socialdemokrater anser att detta borde kunna vara på plats långt tidigare. Välfärdsbrottsligheten omsätter miljarder varje år. Både den tidigare och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder för att bekämpa välfärds ­ brottligheten, bl.a. genom att inrätta Utbetalningsmyndigheten och styra myndigheters uppdrag tydligare. Även privata aktörer och enskilda individer har visat att det är möjligt att identifiera välfärdsbrott och annan kriminalitet med hjälp av AI-verktyg. AI har kapaciteten att analysera och identifiera fusk, felaktigheter och oegentligheter i en annars näst intill oöverskådlig mängd data. Vi vill se en utökad användning av AI-teknologi och ny teknik i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Socialdemokraterna kan aldrig acceptera att människor dör på sin arbetsplats, och därför har vi sedan tidigare lagt fram tio skarpa förslag för att få stopp på dödsolyckorna. Ett av dem är att begränsa antalet underleverantörsled. Det är också angeläget att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem. I betänkandet från Leverantörskontrollutredningen, En samordnad register ­ kontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43) föreslås bl.a. att bestämmelserna om uteslutningsgrunderna i LOV ska ändras till att bli mer lika bestämmelserna i upphandlingslagen. Exempelvis bör samma brott som kan vara uteslutningsgrundande i upphandlingslagarna också vara så i lagen om valfrihetssystem. Enligt utredningens bedömning bör bestämmelserna som anger när en uteslutning får ske vara desamma, oavsett om tjänsterna köps in efter att ett valfrihetssystem inrättats eller efter en upphandling. Vi anser att det är angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag. För att intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet behöver Arbetsmiljöverket mer resurser. Arbetsmiljöverket är den myndighet som håller ihop det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivs ­ kriminalitet där även bl.a. Skatteverket, polisen och Försäkringskassan ingår. Genom att anställa fler arbetsmiljöinspektörer och göra fler arbetsplats ­ kontroller kan samhället bekämpa arbetslivskriminaliteten. Utöver höjda straffsatser behöver också arbetet mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet intensifieras. Det behövs en förstärkt tillsyn där sanktionsavgifter höjs och breddas till fler områden. Företag som fuskar ska kunna svartlistas och orimligt låga anbud uteslutas från offentliga upphandlingar. I riskbranscher ska antalet underentreprenörsled som huvudregel begränsas till två.