Riksdagen sa nej till förslag om "Rovdjursförvaltningen"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1829 av Mathias Bengtsson (KD), 2025/26:2494 av Anna af Sillén och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M) yrkande 2 i denna del, 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 52 och 54-57, 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 39, 2025/26:3412 av Jacob Risberg m.fl. (MP) och 2025/26:3426 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 5 (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 52 och 54–57 samt avslår motionerna 2025/26:1829 av Mathias Bengtsson (KD), 2025/26:2494 av Anna af Sillén och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M) yrkande 2 i denna del, 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 39, 2025/26:3412 av Jacob Risberg m.fl. (MP) och 2025/26:3426 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är av central betydelse. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och kan påverka de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur, som har stor betydelse för ekosystemens funktion, och i förlängningen förbättrar det våra inhemska förutsättningar att producera livsmedel lokalt. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet mot rovdjursskador samt åtgärder för att minska den illegala jakten på rovdjur. Vidare anser jag att det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus. Jag anser därför att berörda aktörer bör involveras i en långsiktig strategi för en rovdjursförvaltning som säkerställer långsiktigt gynnsam bevarandestatus för våra stora rovdjur. Regeringen bör även återkomma med förslag på åtgärder som stärker möjligheten för vargindivider från den finsk-ryska populationen att vandra in till Sverige och bidra till en ökad genetisk variation i vår vargstam. Trots att vargen är klassad som starkt hotad i Sverige på grund av en liten population och hög inavelsgrad tillåts genom licensjakten jakt på vargindivider som inte orsakat skada. Jakten kan även innebära att individer som är genetiskt viktiga för den begränsade stammen dödas. Jag och mitt parti anser att det inte är förenligt med hållbar förvaltning att tillåta licensjakt på varg och anser att den ska upphöra. Den enda jakt som bör vara möjlig på varg är skyddsjakten, som vi anser är ett viktigt redskap att värna för tamdjursägare och för den allmänna acceptansen. Med borttagen licensjakt kan i stället förutsättningarna för nödvändig skyddsjakt stärkas. Trots att lodjur som art är klassat som sårbart i den svenska rödlistan bedrivs, förutom illegal jakt, licensjakt på arten. Både Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen har vänt sig till EU-kommissionen då man anser att den beståndsbegräsade licensjakten på lodjur saknar stöd i art- och habitatdirektivet. Jag och mitt parti delar organisationernas uppfattning att licensjakten på lodjur är olämplig och vi välkomnar att man vänt sig till EU-kommissionen för att pröva frågan. Mitt parti anser att skyddsjakt på lodjur, såväl som skyddsjakt på andra rovdjur, är ett viktigt redskap som bör finnas kvar för tamdjursägare. Men vi ser inte skäl till att ett stort antal lodjur slumpmässigt dödas i jakt med lösspringande hundar. I stället bör det förebyggande arbetet mot rovdjursskador stärkas och ersättningen förbättras vid förlust av tamdjur. Jag anser att licensjakt på lodjur ska upphöra.