söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs18 mars 2026·Betänkande 2025/26:FiU26, punkt 1

Riksdagen sa nej till förslag om "Det kommunalekonomiska utjämningssystemet"

Riksdagens rubrik: Det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Ur ärendet "Kommunala frågor"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. C röstade för ett motförslag. S och V avstod från att rösta.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från C.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning. Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 6, 2025/26:607 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2025/26:665 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:706 av Malin Danielsson m.fl. (L), 2025/26:1285 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 1-4, 2025/26:1478 av Hanna Westerén (S), 2025/26:1786 av Boriana Åberg (M), 2025/26:2398 av Markus Wiechel (SD), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3456 av Christian Carlsson (KD), 2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 14 och 2025/26:3617 av Joar Forssell (L).

Reservation 2 (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 6, 2025/26:607 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2025/26:665 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:706 av Malin Danielsson m.fl. (L), 2025/26:1285 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 1–4, 2025/26:1478 av Hanna Westerén (S), 2025/26:1786 av Boriana Åberg (M), 2025/26:2398 av Markus Wiechel (SD), 2025/26:3456 av Christian Carlsson (KD), 2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 14 och 2025/26:3617 av Joar Forssell (L).

Ställningstagande

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet är i dag inte byggt för att garantera en fördelning som ger jämlika förutsättningar för välfärdens kärna i alla delar av landet. Systemet behöver vara mer rättvist och det bör därför reformeras så att gleshet beaktas i mycket högre utsträckning än i dag.

167 ja21 nej111 avstod50 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
009313
SD
62009
M
60008
V
00157
C
02103
KD
17002
MP
16002
L
10006

Motion och slutgiltig röst

Partier som inte röstade för sin egen motion i den här voteringen. Att avstå kan bero på att partiet först röstat för en egen reservation som föll.

  • Motion 2025/26:706 – Stockholm som nationell tillväxtmotor av Malin Danielsson m.fl. (L)

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Liberalerna röstade ja: 10 ja, 0 nej, 0 avstod, 6 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →
  • Motion 2025/26:1285 – Reformering av det kommunala utjämningssystemet av Josefin Malmqvist m.fl. (M), yrkandena 1-4

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Moderaterna röstade ja: 60 ja, 0 nej, 0 avstod, 8 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →
  • Motion 2025/26:3560 – Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner av Mikael Damberg m.fl. (S), yrkande 14

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Socialdemokraterna röstade avstod: 0 ja, 0 nej, 93 avstod, 13 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →
  • Motion 2025/26:607 – Stärkt utjämningssystem för att säkerställa likvärdig välfärd i hela landet av Lars Isacsson m.fl. (S)

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Socialdemokraterna röstade avstod: 0 ja, 0 nej, 93 avstod, 13 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →
  • Motion 2025/26:665 – Jämlik välfärd i hela landet av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), yrkande 1

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Socialdemokraterna röstade avstod: 0 ja, 0 nej, 93 avstod, 13 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →
  • Motion 2025/26:322 – Kommunerna och välfärden av Ida Gabrielsson m.fl. (V), yrkande 6

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Vänsterpartiet röstade avstod: 0 ja, 0 nej, 15 avstod, 7 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →

Läs mer om metoden under Analys: Motion vs. slutgiltig röst.

Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se