Riksdagen sa ja till regeringens förslag om "Regeringens lagförslag"

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål, 2. lag om ändring i lagen (2026:000) om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål, 3. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, 4. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 5. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, 6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 7. lag om ändring i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,  8. lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder, 9. lag om ändring i lagen (2021:709) med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:150 punkterna 1-9 och avslår motion 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).

Reservation 1 (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och avslår proposition 2025/26:150 punkterna 1–9.

Ställningstagande

Vi kommer aldrig att acceptera den brottsutveckling som har skett under senare år i vårt samhälle. Den behöver stoppas med både hårdare tag och förebyggande åtgärder. Med avstamp i både historien och i forskning kan det konstateras att möjligheten att övervaka varje medborgare inte garanterar effektiv brottsbekämpning. Det garanterar i stället missbruk. Lagrådet framhåller att förslagets utformning går avsevärt längre än nödvändigt för att uppnå målsättningen att motverka allvarlig vålds ­ brottslighet, framför allt vad gäller skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Lagförslaget innebär därmed ett betydligt större ingrepp i rätten till personlig integritet som skyddas i 2 kap. 6 § andra stycket regerings ­ formen (RF) samt artikel 8 i Europakonventionen (EKMR), än vad som är motiverat av det angivna ändamålet. De inskränkningar som lagförslaget innebär klarar därför inte av en grund ­ läggande proportionalitets ­ bedömning och står därmed i strid med grundlag. Dessutom är regeringens förslag om att polisen ska få använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid i brottsbekämpande syfte inte begränsat till de grövsta brotten, utan öppnar upp för en betydligt mer vidsträckt tillämpning än vad som redovisas i propositionen. Även detta påtalar Lagrådet. Därutöver är förslaget förenat med brister som bl.a. innebär att beslut som enligt regeringsformen ska fattas av riksdagen flyttas till domstolar och åklagare, att det saknas reella överklagandemöjligheter och att tillsynsmyndigheternas möjlig ­ heter till såväl tillsyn som insyn är kraftigt begränsade. AI-teknik som används på rätt sätt är ett positivt verktyg som stärker samhällsutvecklingen. Jag anser därför att tekniken i stället exempelvis kan användas för att söka efter personer i efterhand, utan att samtidigt skapa en möjlighet för såväl staten som kommersiella aktörer att vid varje givet tillfälle kunna övervaka hela befolkningen. Det är statens uppgift att säkerställa att tekniken implementeras på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt. Detta har regeringen misslyckats med i det här fallet. Sammanfattningsvis är detta en lagstiftning som innebär omfattande ingrepp i enskildas personliga integritet. Den kan därför inte accepteras. Regeringens förslag bör därmed avslås.