Riksdagen sa nej till förslag om "Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (V, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att det ska göras en uppdelning av prövningsinstanser som ska pröva frågan om tillstånd till den aktuella AI-tekniken. AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervaknings ­ verktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar. All användning av aktuell AI-teknik bör därför föregås av prövning av allmän domstol, vilket även flera remissinstanser anför. För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta. Avsaknaden av ett offentligt ombud innebär i praktiken att den enskilde inte har rätt till ett kontradiktoriskt förfarande. Det finns en risk att det strider mot rätten till en rättvis rättegång i bl.a. den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund ­ läggande friheterna. Skyddet för den enskilde måste stärkas på ytterligare punkter. Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvud ­ regel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksam ­ het. En rättsstat ska inte bygga ut möjligheterna till övervakning utan tydliga regler för information, insyn och möjlighet till efterhandskontroll. Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer. När avancerade analys- och övervakningsverktyg köps in från privata aktörer krävs betydligt starkare skydd för information spårbarhet och oberoende kontroll än vad regeringen redovisar. I syfte att säkerställa att användning av AI-systemet inte leder till bl.a. diskriminering och massövervakning bör obligatoriska och återkommande riskanalyser genomföras. Felaktig identifiering i en brottsbekämpande kontext kan få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det måste därför finnas krav på löpande tester, dokumentation, extern granskning och uppföljning av teknikens träff- och rättssäkerhet.