Riksdagen sa nej till förslag om "Insatser mot spridning av invasiva främmande arter"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1-3.

Reservation 1 (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Med klimatkrisen försvåras också situationen med spridning av invasiva främmande arter. Det är därför positivt att skärpningar sker i regelverket för dessa. Tyvärr är detta ett växande och svårhanterat problem och såväl regelverk för att förhindra spridning som metoder för bekämpning av dessa arter behöver utvecklas över tid. Därför bör det göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat för att också kunna se om det behövs fler åtgärder. Det är t.ex. bra att Tullverket ska få befogenheter att såväl kontrollera införsel som vid behov omhänderta invasiva främmande arter. Tullverket lyfter emellertid också själva i sitt remissvar att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör analyseras hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller av invasiva främmande arter för att göra bestämmelsen verkningsfull. Det är mycket viktigt att de skärpningar som görs av regelverken leder till önskad effekt. Därför bör ett arbete snarast inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid dessa kontroller. Det är centralt med breda samarbeten mellan bl.a. myndigheter för att åstadkomma ett så effektivt arbete som möjligt. I vissa fall behövs också ett internationellt regelverk som exempelvis barlastvattenkonventionen. I Sverige täcks kraven från konventionen i barlastvattenlagen och barlastvatten ­ förordningen. Av propositionen framgår att om en hantering är tillåten enligt barlastvattenlagen kommer det inte att dömas till ansvar utifrån de nya delarna i miljöbalken. Det som sker genom transporter i haven är särskilt svårt att få bättre kontroll över och det gäller också t.ex. biofouling, de arter som kan spridas genom att de växer på fartygsskrov. Med tanke på att man heller inte vet vilka av de nya arter som kommer in som kommer att bli invasiva är det viktigt att agera brett i förebyggande syfte. Därför kan det bl.a. vara av intresse att se vilka ytterligare verktyg som finns för att minska riskerna med biofouling. Det bör därför även ses över hur regelverk kan utvecklas för att i högre grad skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö. Jag och mitt parti menar också att eftersom spridningen av främmande invasiva arter går över länsgränser skulle arbetet kunna bli mer effektivt vid bättre samordning mellan länsstyrelserna. Det bör därför övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.