söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs17 februari 2026·Betänkande 2025/26:KU22, punkt 5

Riksdagen sa nej till förslag om "Samisk rätt till mark och vatten"

Riksdagens rubrik: Samisk rätt till mark och vatten

Ur ärendet "Minoritetsfrågor"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. MP röstade för ett motförslag.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från MP.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 2, 3 och 5.

Reservation 6 (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 2, 3 och 5.

Ställningstagande

Gruvnäringen, omställningen till ett förnybart energisystem, skogsbruket och turismen har utvecklats snabbt under senare år. Det har lett till att samernas rätt och möjligheter att använda mark och vatten inom renskötselområdet minskat i takt med nya krav på mark för exempelvis nya gruvor eller ett mer intensivt skogsbruk. Enligt nationell rätt har samebyarna rätt att använda mark och vatten inom renskötselområdet för renbete, jakt och fiske. Men denna rätt måste säkras och stärkas ytterligare, mot bakgrund av de ständigt växande kraven på tillgång till mark från olika aktörer. Det finns alltså goda skäl att överväga och utreda hur en kumulativ och ständigt pågående förändring av markanvändningen i Sápmi faktiskt påverkar den samiska rätten att bibehålla och utveckla sin kultur. I en sådan översyn behöver nya tillståndsprocesser på traditionella samiska marker vägas in. Vidare anser jag att intäkter från naturresurser i högre grad måste bidra till utveckling i det samiska samhällslivet. Statligt ägda bolag som hämtar sina intäkter från Sápmis naturresurser bör årligen avsätta en andel av intäkterna för att finansiera förvaltningen och utvecklingen av samiskt samhällsliv, språk och kultur. Även andra bolag vars verksamheter kraftigt påverkar Sápmis naturresurser bör bidra. Former och avgränsningar för detta behöver utredas. Efter Högsta domstolens dom i Girjasmålet gav den förra regeringen en parlamentarisk kommitté i uppdrag att se över de delar som handlar om samebyarnas ensamrätt i förhållande till staten att upplåta jakt och fiske. Regeringen avvecklade Renmarkskommittén i dess dåvarande form för ungefär ett år sedan och meddelade samtidigt sin avsikt att i stället tillsätta en ny utredning med ett delvis annat uppdrag. Enligt uppgift bereds ett sådant förslag inom Regeringskansliet. Utifrån såväl Girjasdomen som Renmarks ­ kommitténs delbetänkande behöver regeringen i beredningen av en ny utredning skapa förutsättningar för en långsiktig inriktning i fråga om samernas rätt till mark och vatten, liksom jakt och fiske. Att få en lagstiftning på plats som ger hela det samiska folket de rättigheter som följer av de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom är angeläget. Det är mycket viktigt att hitta en modell som fungerar bra på lång sikt och som tar alla relevanta intressen i beaktande. Regeringen bör verka i linje med det som anförts.

283 ja19 nej0 avstod47 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
911014
SD
62009
M
59009
V
19003
C
21003
KD
17002
MP
01602
L
12004
Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se