Riksdagen sa nej till förslag om "Älvdalskans ställning"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1333 av Runar Filper (SD), 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21, 2025/26:3036 av Malin Höglund (M), 2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31, 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 27 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 23.

Reservation 25 (S, V, C, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:1333 av Runar Filper (SD), 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21, 2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31, 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 27 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 23 och bifaller delvis motion 2025/26:3036 av Malin Höglund (M).

Ställningstagande

Älvdalska har en lång historia i Sverige och bär uråldriga särdrag som nästan inte längre går att återfinna i någon annan del av det nordiska språkområdet. Att älvdalskan bär spår från fornnordiskan gör den till en levande del av vår språkhistoria och är en viktig del av Sveriges språkliga och kulturella mångfald. Trots det klassas älvdalskan som dialekt. Älvdalskan talas i dag av uppemot 3 000 personer, framför allt i Älvdalens socken i norra Dalarna. Representanter för Ulum Dalska och Älvdalens kommun har under lång tid framfört att älvdalskan bör erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige. Vidare är det flera experter som uttalat att älvdalskan är att betrakta som ett eget språk, och Europarådets expertkommitté har uppmanat den svenska regeringen att se över älvdalskans status. Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda älvdalskans status och se över möjligheten att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige.