Riksdagen sa nej till förslag om "Minoriteternas språkcentrum"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3435 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 46, 2025/26:3884 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3892 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 4.

Reservation 1 (V, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3435 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 46 och 2025/26:3884 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2025/26:3892 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 4.

Ställningstagande

Sedan 2022 har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att driva språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Samiskt språkcentrum inrättades 2010 och drivs av Sametinget. De nationella språkcentrumen ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk. Språkcentrumen ska aktivt främja och stimulera till ökad användning av språken, bistå med sakkunskap och sprida kunskaper om språken och hur de revitaliseras. Det långsiktiga målet med åtgärderna är att öka användningen av språken både på individnivå och i samhället i stort samt att främja en fungerande överföring av de nationella minoriteternas språk och kultur till nästa generation. Syftet är att de nationella minoritetsspråken ska leva vidare i Sverige. Riksrevisionen lyfter i sin granskning av minoritetsspråken fram att både Isof och Sametinget arbetar effektivt med språkcentrum när förutsättningarna finns. De arbetar utifrån språkens särskilda behov och inkluderar språkbärare i sitt arbete. Dessvärre bedömer Riksrevisionen att regeringens kortsiktiga styrning av språkcentrumen har lett till effektivitetsförluster. Riksrevisionen understryker att betydande resurser gått förlorade när Isof och Sametinget i praktiken tvingats att avveckla och därefter återstarta språkcentrumen, till följd av regeringens sena och kortsiktiga beslut. Samtidigt har Isof investerat betydande resurser i att utbilda personal, hitta lämpliga former för arbetet och inventera behov av insatser. Även Sametinget har behövt lägga tid och resurser på att utöka sin verksamhet, för att sedan skala ned den igen. De nationella minoriteternas kulturer och språk måste stödjas brett och som en del av svenskt kulturarv och mångfald. Flera instanser, däribland språk ­ centrum, behöver bidra med möjligheter att använda språken, och det allmänna måste tillhandahålla relevant och korrekt information om de nationella minoriteternas språkliga rättigheter. Språkcentrum är också viktiga då utbildningsområdet inte ensamt kan trygga minoritetsspråkens utveckling. Det är bra att språkcentrumens uppdrag numera, i linje med Riksrevisionens rekommendation, är inskrivet inte bara i Sametingets utan även Isofs instruktion. Mer behöver dock göras. Det är mycket angeläget att regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att säkra en långsiktig och permanent verksamhet vid minoritetsspråkens språkcentrum. I stället för att permanenta finansieringen efter den treåriga uppbyggnads ­ perioden 2022–2024 valde regeringen att kraftigt minska den. Finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum – samt övriga resurser för språk ­ vitalisering – måste permanentas. Politiken för de nationella minoritetsspråken ska värna långsiktighet, de nationella minoritetsspråkens egenmakt och ges kraftigt utökade resurser. Regeringen bör verka i linje med det som anförts.