Riksdagen sa nej till förslag om "Övriga frågor om statens främjande av de nationella minoritetsspråken"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3884 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3892 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 1 och 5-7.

Reservation 3 (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3884 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3892 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 1 och 5–7.

Ställningstagande

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser präglas av kortsiktighet, bristande samordning och otydlig styrning. Jag delar inte regeringens bedömning att dessa brister kan hanteras inom ramen för nuvarande styrning. Tvärtom menar jag att problemen är strukturella och att det krävs långsiktiga stabila uppdrag och resurser. Detta framgår även av mina föregående reservationer i betänkandet. Riksrevisionens granskning visar att uppföljningen av minoritetspolitiken präglas av kortsiktighet och hög personalomsättning. När långsiktiga uppdrag finansieras genom tillfälliga satsningar försvåras både kompetensuppbyggnad och kontinuitet i uppföljningen. Detta riskerar att leda till att brister i efterlevnaden av minoritetslagen inte upptäcks eller åtgärdas i tid. Även Diskrimineringsombudsmannen har pekat på behovet av tydligare ansvar och bättre uppföljning när det gäller minoriteternas rättigheter. Utan en samlad och långsiktig uppföljning finns en uppenbar risk att rättigheterna urholkas i praktiken, trots att de är tydligt reglerade i lag. Jag instämmer i Riksrevisionens bedömning att uppföljnings- och stöduppdraget bör göras långsiktigt och föras in i berörda myndigheters instruktioner. Det krävs en stärkt och mer sammanhållen styrkedja, där ansvar, uppföljning och återkoppling hänger ihop. Sammantaget visar Riksrevisionens rapport att regeringens nuvarande politik inte är tillräcklig för att vända språkbytesprocessen eller uppfylla Sveriges åtaganden gentemot de nationella minoriteterna och minoritets ­ språken. Regeringen måste ta kritiken på större allvar och presentera en politik som präglas av långsiktighet, tillit till minoriteternas egenmakt och en tydlig ambition i fråga om att de nationella minoritetsspråken ska leva vidare även för kommande generationer. Regeringen bör verka i linje med det som anförts.