Riksdagen sa ja till regeringens förslag om "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt"

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 2. lag om ändring i föräldrabalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 5. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 6. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 7. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 8. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 9. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) med den ändringen att halvparentestecknet i 2 kap. 4 § efter ”direktiv 2011/95/EU” ska utgå, 10. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 11. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av person­uppgifter inom socialtjänsten, 12. lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensam­kommande barn, 13. lag om ändring i lagen (2008:290) om godkännande för forsknings­huvudmän att ta emot gästforskare, 14. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 16. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 17. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, 18. lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, 19. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 20. lag om ändring i lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, 21. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etablerings­insatser för vissa nyanlända invandrare, 22. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 23. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, 24. lag om ändring i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, 25. lag om ändring i lagen (2024:691) om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall, 26. lag om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdata­lagen (2016:27), 27. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000), 28. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2023:339) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av person­uppgifter inom brottsdatalagens område, 29. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:947) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av person­uppgifter inom brottsdatalagens område. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:262 punkterna 1-29 och avslår motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (V, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:262 punkterna 1–29.

Ställningstagande

Regeringens proposition innebär långtgående försämringar av asylrätten i Sverige, rättssäkerheten i asylprövningen, barns rättigheter och möjligheten för människor med skyddsbehov att bygga en trygg framtid i Sverige. Framför allt bygger den på en uttalad ambition om att svensk rätt ska anpassas efter EU:s miniminivå, i stället för att förutsättningslöst ta fram en hållbar, human och rättssäker lagstiftning. I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver. Att reger ­ ingen försatt riksdagen i ett läge där valet sägs stå mellan att rösta igenom en under ­ målig och hårt kritiserad lagstiftning eller riskera ett försenat genomförande, kan inte frånta riksdagen ansvaret för att värna grundläggande rättig ­ heter. Om valet står mellan att anta lagstiftning som riske ­ rar att bryta mot asylrätten och att Sverige blir försenat med delar av genom ­ förandet måste asylrätten väga tyngst. Lagrådets yttrande över förslaget är omfattande och skarpt kritiskt. Lag ­ rådet konstaterar att materian är svåröverblickbar och att konsekvenserna av och nödvändigheten i förslagen är otillräckligt genomlysta. Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn. Förslagen brister också i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa. Det saknas vidare en själv ­ ständig och kunskapsbaserad utredning. De syn ­ punkter som remissinstanserna trots det styrda beredningsunderlaget har fram ­ fört bemöts endast i begrän ­ sad utsträckning och avfärdas oftast enbart med hänvis ­ ning till EU-rättens miniminivå. Regeringen tycks genomgående sakna ett tyd ­ ligt flyk ­ tingperspektiv och beaktar inte i tillräcklig utsträckning den enskilda människans situation. Regeringen analyserar inte alls om en mer human flyktingpolitik skulle kunna bidra till förbättrad integration och minskat utanförskap. Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimi ­ system kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till inter ­ nationellt skydd och regeringen har inte ens övervägt hur många färre som skulle beviljas skydd om förslaget går igenom. Stabilitet och förutsebarhet är grundläggande rättsstatsprinciper. Med regeringens förslag försvåras möjligheten för den enskilde att bygga ett självständigt och långsiktigt liv, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för integration. En rättsordning som bygger på återkommande tillstånds ­ pröv ­ ningar utan varaktig trygghet drabbar också barn särskilt hårt. Förslaget riske ­ rar dessutom att leda till ökad administrativ belastning för berörda myndig ­ heter samt till större inslag av godtycke i prövningarna, vilket i förlängningen innebär ökad rättsosäkerhet. Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap. Regeringens förslag om utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt bör därmed avslås. Regeringen bör därefter återkomma med ett nytt, samlat och rättssäkert förslag till genomförande av migrations- och asylpakten i enlighet med vad som sägs ovan.