Riksdagen sa nej till förslag om "Studiestöd för personer med kort utbildning"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4, 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 7 och 8.

Reservation 7 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt avslår motion 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Studiestartsstödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen och gav ekonomiska förutsättningar för arbetslösa personer med kort tidigare utbildning och ett stort utbildningsbehov att ta steget till studier. När stödet nu har avskaffats ökar risken att många arbetslösa i behov av utbildning inte får möjlighet att studera. Studiestartsstödets målgrupp var personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, en grupp som just nu växer snabbt. Att studie ­ starts ­ stödet avskaffats just i det här läget menar vi är en sällsynt dålig prioritering. Vägen till egen försörjning och en bra integration går via arbete. En full ­ följd gymnasieutbildning, som ofta möjliggörs med studiestöd, är en vatten ­ delare på arbetsmarknaden då arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar gymnasieutbildning. Att utrikes födda rekryteras till och genom ­ går utbildning menar vi är avgörande för att förbättra integrationen. Arbets ­ marknads ­ effekterna har också visat sig bli särskilt stora om satsningar görs på arbetslösa med kort utbildning, dvs. studiestartsstödets målgrupp. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har bl.a. funnit att förlagan till studie ­ startsstödet, rekryteringsbidraget, hade positiva effekter på sannolik ­ heten att delta i utbildning och positiva effekter på framtida arbets ­ marknads ­ utfall. Vad gäller sannolikheten att delta i utbild ­ ning var bidraget särskilt viktigt för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och personer med kort utbildnings ­ bakgrund. En granskning från Riksrevisionen har visat att många som fått studie ­ starts ­ stödet inte tillhört den prioriterade målgruppen. Vi menar att detta inte borde ha varit skäl för att avskaffa stödet utan snarare för att detta borde utvecklas och finjusteras. Studie ­ startsstödet var ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att genomgå utbildning som leder till jobb. Efter att regeringen nu avskaffat studie ­ startsstödet måste den presentera förslag på hur trösk ­ lar ­ na till studier återigen kan sänkas för att undvika inlåsningseffekter. Vi föreslår därför att en utredning tillsätts som ser över hur ett nytt studiestöd kan utformas som passar kort ­ utbildade i behov av utbildning för att få jobb. Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.