Granskning
Så tog Assadregimen del av Syrienbiståndet
2 nov. 2026
Assadregimen byggde under inbördeskriget upp ett system som lät staten ta del av det internationella biståndet innan det nådde mottagarna. Plenisalen har gått igenom oberoende granskningar från tankesmedjor, människorättsorganisationer och FN:s egna upphandlingsdata. Bilden är tydlig: genom växelkurser, tvingade partner och regimnära leverantörer hamnade tiotals miljoner dollar hos regimen och dess krets. Sverige har varit en av de största givarna.
1. Växelkursfällan: hälften försvann i växlingen
Syriens centralbank tvingade FN-organen att växla dollar till en officiell kurs som låg långt under marknadskursen. Det visar en granskning från den amerikanska tankesmedjan CSIS, gjord tillsammans med Operations and Policy Center och Center for Operational Analysis and Research. Centralbanken var sanktionerad av USA, EU och Storbritannien.
Mekanismen var enkel. Hjälporganisationerna växlade via privata banker till centralbankens kurs. Bankerna var sedan tvungna att sälja hälften av sina dollar vidare till centralbanken. Mellanskillnaden mot svartmarknadskursen stannade hos staten.
| Tidpunkt | Kurs för FN (SYP/USD) | Marknadskurs (SYP/USD) |
|---|---|---|
| Före kriget | ca 50 | ca 50 |
| Mars 2021 | 1 500 | 4 700 |
| Hösten 2021 | 2 500 | ca 3 500 |
Siffrorna:
- 2020 växlade FN minst 113 miljoner dollar till syriska pund för lokala inköp. Omkring 60 miljoner dollar av det, drygt en halv miljard kronor, gick förlorat i växlingen.
- För 2019 och 2020 tillsammans uppskattar forskarna förlusten till upp till 100 miljoner dollar, baserat på 779 offentliga upphandlingar.
- Löner, kontantstöd och andra flöden som inte redovisas offentligt ingår inte. Enligt forskarna kan den verkliga summan därför vara flera hundra miljoner dollar.
Viktig avgränsning: 51-procentssiffran gäller pengar som växlades inne i Syrien, inte allt bistånd till landet. FN uppger att huvuddelen av inköpen görs på internationella marknader och därför inte påverkas av kursen.
2. Tvingade partner och regimnära leverantörer
För att få verka i regimkontrollerade områden var hjälporganisationerna tvungna att gå via av staten godkända aktörer. Human Rights Watch konstaterade 2019 i rapporten Rigging the System att regeringen begränsade tillträdet, valde ut vilka projekt som fick godkännas och krävde samarbete med lokala partner som granskats av säkerhetstjänsten.
SARC som obligatorisk port. Syriens utrikesministerium krävde att alla hjälporganisationer skrev avtal med Syriska arabiska röda halvmånen (SARC) som officiell partner, enligt Enab Baladi. Organisationens ordförande från 2016, affärsmannen Khaled Hboubati, beskrivs som nära Assads inre krets. Han lämnade posten efter regimens fall. Människorättsorganisationen SNHR har dokumenterat hur regimen styrde tillsättningar i både SARC och Syria Trust for Development.
Pengarna till sanktionerade bolag. En studie från Syrian Legal Development Programme och OPEN analyserade FN:s 100 största leverantörer i Syrien 2019–2020, totalt cirka 294 miljoner dollar, enligt OCCRP. Omkring 137 miljoner dollar gick till bolag med hög eller mycket hög risk, bland dem bolag ägda av krigsprofitörer och sanktionerade personer.
Four Seasons i Damaskus. FN-organ hade spenderat 81,6 miljoner dollar på hotellet fram till och med 2021, enligt tankesmedjan FDD. Majoritetsägare var Samer Foz, en förtrogen till Assad som sanktionerades av EU i början av 2019. USA sanktionerade både Foz och hotellet samma år. FN har motiverat valet med att hotellet var det säkraste stället för personalen.
3. Matbiståndet: belagda fall, men ingen samlad siffra
Att FN-märkt mat har beslagtagits och sålts vidare är dokumenterat i flera enskilda fall. Någon tillförlitlig siffra för hur stor andel av matbiståndet som avleddes totalt har Plenisalen inte kunnat hitta.
Exempel på dokumenterade fall:
- I det belägrade Deir ez-Zor uppgav källor att regimstyrkor beslagtog en del av WFP:s luftburna matleveranser och att mat såldes på lokala marknader av regimnära handlare (Syrian Observer).
- I april 2021 hittade kurdiskledda styrkor lådor med FN-bistånd i ett högkvarter tillhörande den regimtrogna milisen National Defense Forces i Qamishli (North Press).
- Biståndet lagrades i regimens lager före utdelning, och en del ska ha sålts till regimnära handlare, enligt bedömare som citeras av Al-Mashareq.
CSIS sammanfattade 2022 i rapporten Rescuing Aid in Syria att regimen i över ett decennium manipulerat biståndet genom att hålla det borta från motståndare och styra det till allierade. I regimkontrollerade områden saknades dessutom helt oberoende tredjepartsuppföljning av FN:s insatser, enligt en granskning från 2024.
4. Sveriges roll
Sverige har betalat ut 6,98 miljarder kronor till Syrien 2011–2025 (Openaid).
2011–2019 gav Sverige 3,3 miljarder kronor i humanitärt bistånd till Syrienkrisen, plus 1,8 miljarder kronor genom Syrienstrategin 2016–2020 (regeringens svar på skriftlig fråga 2019/20:177). En stor del har gått via FN-organ som WFP och UNHCR samt Röda korset.
| Period | Svenskt stöd | Källa |
|---|---|---|
| 2024–2027 | Syrienstrategin: 880 mkr + 295 mkr = 1 175 mkr | Regeringen |
Hur mycket av just de svenska pengarna som försvann i växlingen eller hamnade hos regimnära leverantörer går inte att räkna fram ur de offentliga uppgifterna. Svenska bidrag till FN:s fonder blandas med andra givares, och FN redovisar inte vilka givares pengar som växlades lokalt.
Sida uppgav i december 2024 att myndigheten inte har några samarbeten med eller stöd till statliga aktörer i Syrien. Granskningarna ovan handlar dock om pengar som gått via FN, inte direkt till staten.
5. Efter Assad: nätverken finns kvar
Assadregimen föll i december 2024, men flera av de bolag som tjänade på biståndet har fortsatt få FN-kontrakt. Four Seasons i Damaskus och dess holdingbolag fick runt 4 miljoner dollar i FN-kontrakt under 2025, enligt ICIJ. Syriska myndigheter har talat om en uppgörelse med hotellets ägare. OPEN (december 2025), via ICIJ, identifierade 17 sanktionerade affärsmän som stannat kvar i landet.
Human Rights Watch varnade 2025 för att övergångsregeringens nya kontrollsystem för hjälporganisationer liknar det gamla: alla måste registrera om sig och redovisa verksamhet och finansiering via en statlig partner (Jurist).
Samtidigt har Sverige lagt om kursen. I september 2025 beslutade regeringen att biståndet ska kunna gå till offentliga institutioner i Syrien. Strategin förlängdes till 2027 och utökades med 295 miljoner kronor. Biståndsminister Benjamin Dousa (M) har sagt att biståndet ska bidra till ett Syrien som går att återvända till (riksdagssvar, februari 2026). Vänsterpartiets Håkan Svenneling har krävt en genomlysning av vart pengarna går och pekat på korruptionsrisken (skriftlig fråga).
FN:s svar
FN har välkomnat oberoende granskning av verksamheten i Syrien. FN medger att kursförändringarna från andra halvåret 2019 påverkat effekten av vissa program. Enligt FN görs huvuddelen av inköpen utanför Syrien, och organisationen har förhandlat fram en förmånligare växelkurs för humanitära insatser (Times of Israel/AP).
Metod
Granskningen bygger på publicerade rapporter från tankesmedjor och människorättsorganisationer, FN:s offentliga upphandlingsdata så som den analyserats av forskare samt regeringens och Sidas egna uppgifter. Plenisalen har inte själv haft tillgång till FN:s interna revisioner. Belopp i kronor är avrundade och beräknade med ungefärlig växelkurs för respektive år.
Källor
- Openaid (Sida): utbetalt till Syrien 2011–2025
- CSIS: How the Assad Regime Systematically Diverts Tens of Millions in Aid
- Guardian: växelkursgranskningen, okt 2021
- Human Rights Watch: Rigging the System (2019)
- OCCRP: SLDP/OPEN-studien om FN:s leverantörer
- Tankesmedjan FDD: The UN Has Now Spent $81.6 Million at the Four Seasons Damascus
- Enab Baladi: Khaled Hboubati och SARC
- Enab Baladi: Hboubati lämnar SARC
- SNHR: SARC och Syria Trust for Development
- ICIJ: Damascus Dossier
- Regeringen: Syrien och den regionala strategin
- Riksdagen: svar på fråga 2025/26:465