Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.
Mål T 3007-24
Lagrum: 1 kap. 1 § jordabalken; 12 kap. 2 a § brottsbalken
Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.
Mål T 3007-24
Lagrum: 1 kap. 1 § jordabalken; 12 kap. 2 a § brottsbalken
Den marknadsrättsliga bedömningen av vad som är att anse som oskäliga avtalsvillkor mot en konsument, särskilt förhållandet till EU-rätten och betydelsen av att arrangören är en näringsidkare som har ideella inslag i sin verksamhet.
Mål PMT 4286-24
Lagrum: 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden; artikel 3 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal; artikel 7 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal
Senaste ändring · bet. 2021/22:CU19 · 18 maj 2022
Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
265–35
Fastställande av faderskap vid befruktning utanför kroppen när mannen avlidit innan behandlingen var slutförd.
Mål T 2252-24
Lagrum: 1 kap. 5 § föräldrabalken (1949:381)
Fråga om godmanskap ska anordnas för en person som behöver hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom, eller om hjälpbehovet kan tillgodoses genom anhörigbehörigheten enligt 17 kap. 1 § föräldrabalken.
Mål Ä 1813-24
Lagrum: 11 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381); 17 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381)
Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse.
Mål B 297-24
Lagrum: 6 kap. 12 § brottsbalken; 30 kap. 4 § brottsbalken
Gränsdragningen mellan våldtäkt av normalgraden och våldtäkt, mindre grovt brott.
Mål B 7185-24
Lagrum: 6 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
En näringsidkare har haft i uppdrag att renovera ett badrum hos en konsument. Uppdraget har ansetts avslutat då endast mindre detaljer återstod att utföra och näringsidkaren gett konsumenten möjlighet att börja använda badrummet.
Mål T 1091-24
Lagrum: 12 § konsumenttjänstlagen
Påföljdslindring vid långsam handläggning av ungdomsmål.
Mål B 294-25
Lagrum: 2 kap. 11 § regeringsformen; 4 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare; artikel 6 i Europakonventionen
Prövningen av en konkursansökan.
Mål K 1564-25
Lagrum: 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672); 2 kap. 6 § konkurslagen; 2 kap. 8 § konkurslagen
Fråga om straffansvar för sabotage i samband med en demonstration som hindrat trafiken.
Mål B 3626-24
Lagrum: 13 kap. 4 § brottsbalken
Skadestånd med anledning av sprängstensskador.
Mål T 1094-24
Lagrum: 32 kap. 1 § miljöbalken (1998:808); 32 kap. 4 § miljöbalken; 5 kap. 7 § skadeståndslagen (1972:207)
Senaste ändring · bet. 2025/26:CU38 · 3 juni 2026
Skadeståndslag (1972:207)
306–42
Tillämpning av 33 § avtalslagen vid spelproblem.
Mål T 607-24
Lagrum: 33 § avtalslagen (1915:218)
Vid bedömningen av om sjukpenning inte längre ska lämnas enligt 27 kap. 36 § socialförsäkringsbalken ska Försäkringskassan pröva om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt i förhållande till hans eller hennes ordinarie arbete eller annat direkt tillgängligt arbete.
Mål 3390-24
Lagrum: 27 kap. 36 § socialförsäkringsbalken
EU-domstolen har den 19 mars 2026 besvarat Högsta domstolens fråga genom ett förhandsavgörande i mål C‑363/24. _____________________________________________________________________________________________________________________________ Sanktionsavgift enligt lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning. Högsta domstolen begär att EU-domstolen genom förhandsavgörande besvarar följande frågor. 1. Kan ett meddelande om att en viss person har förts upp på en insiderförteckning och är förhindrad att sälja aktier i en emittent vara av tillräckligt specifik natur för att utgöra insiderinformation enligt artikel 7.2 i marknadsmissbruksförordningen, även om skälen till att personen förts upp inte framgår? 2. Om så är fallet, under vilka förutsättningar? 3. Har det betydelse vid prövningen av om ett sådant meddelande som anges i fråga 1 utgör insiderinformation, om emittentens bedömning att de omständigheter som gjorde att personen fördes upp på insiderförteckningen utgjorde insiderinformation var korrekt? 4. Har det betydelse vid prövningen av om ett sådant meddelande som anges i fråga 1 utgör insiderinformation, om den information som framgår av meddelandet var korrekt?
Mål B 548-23
EU-domstolen har den 16 april 2026 besvarat Högsta domstolens fråga genom ett förhandsavgörande i mål C‑229/24. __________________________________________________________________________________________________________________________ Insiderbrott. Högsta domstolen begär att EU-domstolen genom förhandsavgörande besvarar följande frågor. 1. Krävs det att ett offentliggörande har gått till på det sätt som anges i artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen för att information ska anses ha offentliggjorts enligt artikel 7.1 a) i förordningen? 2. Om offentliggörande kan ske på annat sätt, vilka omständigheter ska beaktas vid bedömningen av om informationen ska anses ha offentliggjorts i den mening som avses i artikel 7.1 a)?
Mål B 3687-22
Ne bis in idem. En ansökan om utdömande av vite grundat på ett föreläggande att frakta bort uttjänta fordon har inte hindrat ett åtal för miljöbrott avseende förvaringen av fordonen i tiden före föreläggandet.
Mål Ö 1104-21
Lagrum: Artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll; 29 kap. 11 § miljöbalken (1998:808); 29 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
Mål T 2286-18
Lagrum: 1 §, 2 §, 4 §, 23 §, 24 § och 26 § marknadsföringslagen (2008:486); 2 §, 3 § och 4 § lagen (1985:206) om viten
Grundbeslut · bet. 2007/08:CU21 · 4 juni 2008
Marknadsföringslag (2008:486)
Beslutades utan omröstning
Senaste ändring · bet. 2021/22:CU19 · 18 maj 2022
Marknadsföringslag (2008:486)
265–35
Ett rättshjälpsbiträde har lämnat in en kostnadsräkning som avsåg arbete i samband med överklagandet till hovrätten och senare ytterligare en räkning, som avsåg arbete under tiden efter det att prövningstillstånd hade meddelats. Hovrätten har, i samband med sitt avgörande av målet, av misstag tagit ställning bara till den sist ingivna räkningen. Hovrättens ersättningsbeslut har ansetts kunna kompletteras med stöd av 17 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken.
Mål Ö 4201-12
Lagrum: 17 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740)
Resning. I mål om resning till nackdel för den tilltalade har åklagaren ansetts ha haft giltig ursäkt för att inte tidigare åberopa då kända vittnesuppgifter. Ettårsfristen för att ansöka om resning på grund av nya omständigheter eller nya bevis har inte hindrat att viss sådan bevisning fått åberopas, trots att den varit äldre än ett år. Det har ansetts sannolikt att den tilltalade skulle ha dömts enligt åtalet om de nya omständigheterna och den nya bevisningen hade förebringats under rättegången.
Mål Ö 1752-13
Lagrum: 58 kap. 3 § och 4 § rättegångsbalken (1942:740)