Riksdagen sa ja till regeringens förslag om "Regeringens lagförslag"

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till  1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken, 5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 6. lag om ändring i passlagen (1978:302), 7. lag om ändring i polislagen (1984:387), 8. lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud, 9. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 10. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 11. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, 12. lag om upphävande av lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. 13. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 14. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, 15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 16. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 17. lag om ändring i skollagen (2010:800), 18. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, 19. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande, 20. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251), 21. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 22. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 23. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 24. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder,  25. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:132 punkterna 1-25 och avslår motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1-3.

Reservation 2 (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag, b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1–3, bifaller delvis motion 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2025/26:132 punkterna 1–25 och motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143 samt 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126.

Ställningstagande

Samhället måste reagera kraftfullt mot grov brottslighet, även när barn begår mycket allvarliga brott. Men reaktionen måste vara träffsäker och effektiv och leda till att barnet får en reell chans till rehabilitering och återanpassning, och inte till att samhället cementerar en kriminell utveckling. Jag vill särskilt understryka att barn är barn. Barn och unga som begår brott ska hållas ansvariga, men på ett sätt som är förenligt med barnkonventionen och som bygger på barns utveckling, behov och vad som faktiskt minskar risken för att begå nya brott. Att sätta barn i fängelse är ett väsentligt avsteg från en lång svensk rättstradition av att särbehandla barn och unga i straffrättsligt hänseende. Jag anser att regeringens förslag om att sätta barn i fängelse är djupt oroande av flera skäl. Motståndet bland remissinstanserna är brett och kraftfullt. Flera remissinstanser har tydligt pekat på att det är ett dåligt förslag att inrätta ungdomsfängelser och reformen bedöms kunna leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet. Flera remissinstanser framhåller också att inrättandet av ungdomsfängelser står i strid med barnkonventionen eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet av och kapacitet att tillgodose barns rätt till bl.a. utbildning, kontakt med anhöriga, och en trygg och rehabiliterande miljö. Till detta står Kriminalvården inför en stor expansion och har redan i dag utmaningar med bl.a. platsbrist och kompetensförsörjning. Jag anser att det finns en uppenbar risk att barns rättigheter kränks på anstalterna. De anpassningar som regeringen föreslår för att värna barns rättigheter framstår som otillräckligt för att bemöta kritiken. För Miljöpartiet finns det en särskild oro för hur flickors rättigheter ska respekteras inom Kriminalvården och för att barn i fängelse inte ska få den skolgång som de har rätt till. Konsekvenserna av att frihetsberöva barn är väl belagda och flera remissinstanser, däribland barnrätts ­ organisationer, framhåller att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare att återgå till ett liv i frihet. Vidare finns det stora brister i regeringens beredning och Lagrådet bedömer att beredningen är så pass bristfällig att regeringen inte bör gå vidare med förslaget. Jag är väl medveten om de allvarliga problem som finns inom Sis, men anser att dessa problem inte kan vara ett argument för att ge Kriminalvården, som saknar tidigare erfarenhet av att omhänderta barn, ett så stort och komplext uppdrag. Jag föreslår i stället en genomgripande reform av Sis och myndigheten bör även ges ett vårdande uppdrag. Jag och mitt parti vill också att påföljden sluten ungdomsvård ska behållas och utvecklas. Jag anser att den maximala vårdtiden för sluten ungdomsvård bör förlängas från dagens fyra år. Jag vill även se över om påföljden sluten ungdomsvård bör omfattas av villkorlig frigivning för att skapa en tydlig, strukturerad och stödjande övergång från frihetsberövande till frihet och för att avhålla unga från att återfalla i brott samt ge dem stöd och möjlighet att integreras i samhället. Sammanfattningsvis bör riksdagen avslå regeringens förslag i dess helhet. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att sluten ungdomsvård för 15–17 åringar bör kunna bestämmas till längre tid än fyra år för de allvarligaste brotten och om behovet av att se över frågan om att införa villkorlig frigivning för sluten ungdomsvård.