söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs15 juni 2026·Betänkande 2025/26:MJU24, punkt 5

Riksdagen sa nej till förslag om "Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering"

Riksdagens rubrik: Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering

Ur ärendet "Ny myndighet för miljöprövning"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. S, C, V och MP röstade för ett motförslag.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från S, C, V och MP.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för. Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

Reservation 4 (S, V, C, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljö ­ tillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt. Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författnings ­ ändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handlägg ­ ningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillstånds ­ processerna. När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete. Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centrali ­ sering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handlägga ­ rkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor. En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatom ­ ställ ­ ningen, miljön och näringslivet i stort.

174 ja172 nej0 avstod3 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
010501
SD
70000
M
66000
V
02100
C
02400
KD
19000
MP
01800
L
16000
Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se