Riksdagen sa nej till förslag om "Sanktionsavgifter"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3460 av Johan Andersson (S), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 39-43 och 53.

Reservation 20 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 39–43 och 53 samt bifaller delvis motion 2025/26:3460 av Johan Andersson (S).

Ställningstagande

Som ett led i att intensifiera arbetet mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet behövs det en förstärkt tillsyn och höjda sanktionsavgifter. Vi anser att det krävs en bred översyn av sanktionsnivåerna för att säkerställa att de är tillräckligt kännbara. Vi vill också se över om och hur storleken på sanktionsavgifterna kan kopplas till företagets omsättning som ett komplement till dagens ordning då sanktionerna kan differentieras med utgångspunkt i antalet sysselsatta. Vi ser även ett behov av stegrande sanktionsavgifter för företag som återkommande fuskar med arbetsmiljöregler, i likhet med straffrättens logik om tuffare straff för återfallsförbrytare. Ambitionen måste vara att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män, oavsett yrke, bransch eller sektor. Arbetsmiljölagen trädde i kraft under 1970-talet när fler hade manuella arbeten och fasta anställningar och en större del av arbetskraften var män, vilket har resulterat i att arbetsmiljöregelverket till övervägande del har syftat till att reglera den fysiska arbetsmiljön. Vi anser emellertid att tydliga och ändamålsenliga regler för den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön bör vara av lika central betydelse. Vi menar att sanktionsavgifter kopplade till fler föreskrifter, såsom föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete respektive organisatorisk och social arbetsmiljö, är en viktig reform för att öka efterlevnaden av de grundläggande regelverk som finns till för att hålla arbetstagare friska och trygga. Vi noterar att även Arbetsmiljöverket verkar ha en liknande inställning. Därutöver kan vi konstatera att det i dag finns en möjlighet för facket att stämma företag som utestänger skyddsombud från att medverka i riskbedömningar eller arbetsplatsinspektioner. Detta är bra, men vi anser att allvaret i detta bör understrykas genom att Arbetsmiljöverket ges möjlighet att utdöma sanktioner mot arbetsgivare som gör sig skyldiga till detta. Vi kan bara beklaga att utskottet inte inser de behov av förändring som finns på området. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör vidta följande åtgärder: • Intensifiera arbetet mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet, bl.a. genom förstärkt tillsyn och höjda sanktionsavgifter. • Gör en översyn av sanktionsavgifterna kopplat till arbetsmiljöregler för att säkerställa att de är tillräckligt kännbara. • Inför stegrande sanktionsavgifter för arbetsgivare som återkommande bryter mot arbetsmiljöregler. • Se över hur storleken på sanktionsavgifterna kan kopplas till företagens omsättning. • Verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor. • Utöka Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktions ­ avgifter i enlighet med förslagen från Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö (SOU 2022:45) med avsikt att införa sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter. • Ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma sanktioner mot arbetsgivare som utestänger eller på annat sätt hindrar fackliga skyddsombud från att delta i riskbedömningar eller inspektioner kopplat till arbetsplatsen.