Riksdagen sa nej till förslag om "Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1.

Reservation 5 (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 27–29. Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 10. Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 31 och 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54 och avslår motionerna 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 57 och 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 72. Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 57 och 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 72 och avslår motionerna 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 31 och 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54. Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:55 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 8, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 100, 2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 14 samt 2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 11 och avslår motionerna 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 58 och 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 73. Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 58 och 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 73 och avslår motionerna 2024/25:55 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 8, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 100, 2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 14 samt 2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 11.

Ställningstagande

Den 15 augusti 2024 trädde det s.k. DCA-avtalet med USA i kraft. DCA- avtalet, eller som det egentligen heter – Defence Cooperation Agreement – reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark men är i grunden en fråga om svensk suveränitet. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Vänsterpartiet delar inte den upp fattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Vänsterpartiet protesterar mot DCA-avtalet av flera anledningar. Dels ger avtalet stora möjligheter för USA att placera materiel och personal i Sverige, dels är avtalet mycket oklart skrivet och det är ett stort hemlighetsmakeri kring dess genom förande. Regeringen bör säga upp DCA-avtalet med USA. 6. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet, punkt 2 – motiveringen (MP) av Jacob Risberg (MP). Det har i en motion föreslagits att Sverige ska säga upp DCA-avtalet med USA. Vi vill med anledning av denna motion anföra följande. Miljöpartiet anser att kärnvapen aldrig ska kunna placeras på svenskt territorium, vare sig i freds- eller krigstid. Ett sådant förbud borde ha ingått i DCA-avtalet och i annat fall lagfästs i samband med tecknandet för att minska säkerhetsrisker, undvika eskalation och säkerställa att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser, särskilt i fråga om icke-spridningsfördraget. Regeringens hänvisning till att frågan ”inte är aktuell i fredstid” är otillräcklig, då gränsen mellan fred och krig är otydlig i dagens säkerhetspolitiska läge. Vidare finns det betydande oklarheter i fråga om domsrätten i avtalet. Det är avgörande att brott som begås på svenskt territorium också lagförs. Då sexualbrott enligt propositionen kan komma att prövas i amerikansk militärdomstol, trots att svensk lagstiftning är mer långtgående genom samtyckesprincipen, bör Sverige i dessa fall utnyttja möjligheten att återta domsrätten för att säkerställa att misstänkta gärningar prövas enligt svensk lag. Sverige bör därför ta tillbaka domsrätten vad gäller sexualbrott för att säkerställa att brott lagförs. Med det sagt vill Miljöpartiet att Sverige ska vara en pålitlig och långsiktig aktör inom utrikespolitiken. Det innebär att Sverige i möjligaste mån inte ska lämna nyss ingångna avtal utan snarare arbeta inom dessa avtal för att få till de förbättringar vi vill se. Med hänvisning till detta avstyrks den motion som behandlas under beslutspunkten. 7. Sverige i Nato, punkt 3 (S) av Morgan Johansson (S), Linnéa Wickman (S), Johan Büser (S), Azra Muranovic (S) och Lena Johansson (S). Nato är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Sedan den 7 mars 2024 är Sverige fullvärdig medlem i Nato och omfattas av de ömsesidiga försvars-garantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Natomedlemskapet gör Sverige säkrare och Nato starkare. Det har stor betydelse för det nordiska försvarssamarbetet. Alla EU-länder och nordiska länder runt Östersjön är nu bundna av samma ömsesidiga och trovärdiga försvarsgaranti. Våra länders samlade försvarsförmåga och möjligheter att samarbeta nära har ökat. Sverige deltar i de säkerhets- och försvarspolitiska diskussionerna och beslutsfattandet inom Nato, och vi har större möjligheter till inflytande i frågor av central betydelse för europeisk och transatlantisk säkerhet och kan direkt bidra i utvecklingen av Nato som säkerhets- och försvarspolitisk aktör. Vi har länge drivit frågan om att det inte ska vara tillåtet att placera kärn-vapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium. Den ståndpunkten står vi fast vid. Vi värnar Ottawafördraget, som förbjuder användningen av truppminor. I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för grundläggande mänskliga rättigheter. Sverige har en stark ställning inom Nato när det kommer till jämställdhetsarbetet. Redan innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato fick det nordiska gendercentret i Kungsängen en central roll i Natos genderarbete. Vi vill se en högre andel kvinnor i de militära förbanden och fler kvinnor på ledande och strategiska positioner. Kvinnor ska delta i Natos arbete med fredsprocesser och statsbyggnad och i militära insatser på samma nivå som män. Vi socialdemokrater stöder alliansens arbete för jämställdhet, med utgångspunkt i agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Fokus ligger på att ta itu med ojämställdhet genom att integrera genusperspektiv i alliansens tre kärnuppgifter; avskräckning och försvar, krisförebyggande och krishantering samt gemensam säkerhet. Sverige ska driva en feministisk säkerhetspolitisk linje i Nato. 8. Kärnvapen, punkt 4 (V, MP) av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP). Sverige ska inte vara en del av kärnvapenkapprustningen. Det ska inte råda några oklarheter i fråga om Sveriges ställningstaganden när det gäller kärnvapen. Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid. 9. Kärnvapen, punkt 4 – motiveringen (S) av Morgan Johansson (S), Linnéa Wickman (S), Johan Büser (S), Azra Muranovic (S) och Lena Johansson (S). Det har i ett antal motioner föreslagits att Sverige ska anta en nationell lagstiftning som förbjuder kärnvapen. Vi vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Vi konstaterar liksom utskottet fortsatt att Sveriges position – att inte tillåta att kärnvapen placeras på svenskt territorium eller medförs av gästande stridskrafter i fredstid – är väl känd och har tydliggjorts i olika sammanhang. En gästande stat är folkrättsligt förpliktad att följa de villkor som Sverige uppställer för besöket. Vi konstaterar också, liksom utskottet, att Sveriges ansökan om medlem-skap i Nato lämnades in utan förbehåll, och vi står liksom regeringen fast vid denna hållning men anser liksom regeringen att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Vi noterar att Frankrike tagit initiativ till att inleda en dialog med ett antal länder, däribland Sverige, om hur Frankrikes nationella kärnvapenförmåga skulle kunna bidra till den europeisk avskräckningen. Vi anser att Sveriges hållning om att inte tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fredstid måste vara en förutsättning för en sådan dialog Med hänvisning till detta avstyrks de motioner som behandlas under beslutspunkten. 10. Ickespridningsfördraget, NPT, punkt 5 (S, V, MP) av Morgan Johansson (S), Linnéa Wickman (S), Håkan Svenneling (V), Jacob Risberg (MP), Johan Büser (S), Azra Muranovic (S) och Lena Johansson (S). Vårt mål är en värld utan kärnvapen. Nedrustning och icke-spridning av kärn-vapen är en central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering. Normen mot användning och innehav av kärnvapen måste förstärkas. När kärnvapenhotet återigen växer ska Sverige fortsätta att bidra i arbetet för en ömsesidig ned-rustning mellan kärnvapenmakterna. Icke-spridningsfördraget (NPT) har varit framgångsrikt för att förhindra spridning av kärnvapen, minska kärnvapenarsenalerna och underlätta fredlig användning av kärnenergi. Icke-spridningsfördraget måste stärkas och kärnvapenmakternas vilja till nedrustning öka. Sverige ska ha en ledande roll i arbetet för kärnvapen-nedrustning. Denna nedrustning kan inte vara ensidig – den måste vara ömse-sidig. Stockholmsinitiativet inleddes under en tidigare regering och samlar en grupp länder under svensk-tyskt ledarskap. De har lagt konkreta förslag vad gäller nedrustning och icke-spridning. Flera av Stockholmsinitiativets förslag återgavs i det slutdokument från NPT:s översynskonferens i augusti 2022 som skulle antas. Ryssland valde dessvärre att blockera konsensus och förhindra ett antagande. Sverige bör fortsätta att verka konstruktivt och brobyggande för att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke spridningsfördraget. 11. Ickespridningsfördraget, NPT, punkt 5 (C) av Kerstin Lundgren (C). Sverige ska vara en tydlig röst i nedrustningsarbetet och pådrivande för att reducera kärnvapenhotet och medverka till en balanserad nedrustning. Det är viktigt att stärka de avtal och samarbeten som finns, inte minst att arbeta för att upprätthålla och utveckla det globala icke-spridningsfördraget (NPT). Det handlar om att kärnvapenländer förbinder sig att inte sprida kärnvapenteknik till andra länder och att länder som inte har kärnvapen lovar att själva inte utveckla kärnvapen. När NPT nu ska ses över ser vi gärna nya krav för att höja trösklarna för användning av kärnvapen. 12. FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, punkt 6 (V, MP) av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP). Sverige ska vara ett land som står upp mot kärnvapen och som arbetar aktivt med ökad kontroll och nedrustning. Sverige ska omgående signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW). 13. FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, punkt 6 (C) av Kerstin Lundgren (C). Sverige ska vara en tydlig röst i nedrustningsarbetet, också efter inträdet i Nato. Det är många Natoländer som är tydliga i arbetet mot kärnvapen och Sverige bör samarbeta med dessa länder för att föra nedrustningssamarbetet framåt. Sverige ska inte underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud och inte heller bli en observatörsstat. Sverige bör dock tillsammans med likasinnade pröva om en tillfällig närvaro från tid till annan kan gynna nedrustningsarbetet via NPT. Särskilt yttrande Kärnvapen, punkt 4 (C) Kerstin Lundgren (C) anför: När det gäller Frankrikes inbjudan till samtal om Frankrikes nationella kärn-vapenförmåga så välkomnar vi precis som utskottet denna inbjudan. Samtalen är inte bindande och därmed kommer eventuella resultat att prövas när de finns utifrån Sveriges, Europas och Natos intressen. Det är av stor vikt att Natos artikel 5 och USA:s kärnvapenparaply upprätthålls och inte undergrävs.