söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs25 mars 2026·Betänkande 2025/26:FiU25, punkt 6

Riksdagen sa nej till förslag om "Statens fastighetsförvaltning"

Riksdagens rubrik: Statens fastighetsförvaltning

Ur ärendet "Statlig förvaltning och statistikfrågor"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. V röstade för ett motförslag. S och MP avstod från att rösta.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från V.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2 av Robert Stenkvist (SD), 2025/26:174 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V), 2025/26:197 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:228 av Björn Tidland (SD), 2025/26:1603 av Lina Nordquist (L), 2025/26:2785 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 10 och 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3.

Reservation 6 (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:174 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V), 2025/26:197 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:2785 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:2 av Robert Stenkvist (SD), 2025/26:228 av Björn Tidland (SD), 2025/26:1603 av Lina Nordquist (L), 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 10 och 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa har gjort att många länder nu snabbt rustar sina försvarsmakter och gör stora beställningar och inköp. Det gäller även Sverige. Den försvarspolitiska överenskommelse som presenterades i juni 2025 handlar om hur de stora kommande försvarssatsning ­ arna ska lånefinansieras. Där ingår även stora satsningar på infrastruktur och beredskap. Fortifikationsverket spelar en betydande roll för utbyggnaden av det svenska militära försvaret. Det är därför viktigt att myndigheten är an ­ passad till rådande förutsättningar och att frågor som rör styrning, organisation och uppdrag reds ut så att myndigheten kan bidra till utbyggnaden av det militära försvaret på bästa möjliga sätt. Fortifikationsverket sorterar i dag under Finansdepartementet, vilket gör att myndigheten i viss mån hamnar vid sidan om det sammanhang där de övriga försvars ­ myndigheterna är. Detta är olyckligt och försvårande. Det är svårt att i dag se Fortifikationsverket som en utpräglad finansmyndighet, vars syfte mest skulle vara att ta in hyror och renovera byggnader. Fortifikationsverket är i stället en självklar del av försvarsfamiljen och en helt avgörande part för att den tillväxt som är beslutad ska kunna ske. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om styrningen av Fortifikationsverket och om vad som krävs för att verket ska kunna agera som en modern och effektiv myndighet med ett strategiskt uppdrag att utveckla och förvalta byggnader och mark. Det finns även starka skäl att ge Fortifikationsverket i uppdrag att se över strategiska markköp på orter med svensk försvarsindustri. Även om många av rättsväsendets fastigheter ägs av Specialfastigheter finns det också privata fastighetsägare som rättsväsendet hyr lokaler av. När samhällsviktiga fastigheter ägs av bolag med kopplingar till grov kriminalitet är det mycket allvarligt. Att samhällsnyttiga fastigheter säljs ut eller byggs och förvaltas av privata fastighetsbolag är även ett generellt problem. Det är inte rimligt att privata ägare kan göra stora vinster på fastigheter som används för skattefinansierade verksamheter, som t.ex. polishus, domstolar eller anstalter. För att vi ska kunna styra samhällsutvecklingen bättre behöver det gemensamma ägandet öka i stället för att minska. Därför bör regeringen ta initiativ till att återförstatliga alla fastigheter som rymmer polishus, häkten, domstolar och anstalter i syfte att bl.a. stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet. Avslutningsvis bör regeringen tillsätta en utredning av hyres ­ sätt ­ ningsmodellen för lärosätena. Det är inte rimligt att Akademiska Hus AB till ­ ämpar en hyressättningsmodell som driver upp kostnaderna och undermine ­ rar den högre utbildningens funktion och tillgänglighet.

166 ja21 nej108 avstod54 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
009214
SD
570013
M
59009
V
01903
C
17007
KD
17002
MP
00153
L
14002

Motion och slutgiltig röst

Partier som inte röstade för sin egen motion i den här voteringen. Att avstå kan bero på att partiet först röstat för en egen reservation som föll.

  • Motion 2025/26:3365 – Livslångt lärande och forskning för ett hållbart samhälle av Camilla Hansén m.fl. (MP), yrkande 10

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Miljöpartiet röstade avstod: 0 ja, 0 nej, 15 avstod, 3 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →
  • Motion 2025/26:3558 – Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning av Mikael Damberg m.fl. (S), yrkande 3

    Utskottet föreslog att motionen skulle avslås. En ja-röst i voteringen var en röst för utskottets förslag.

    Socialdemokraterna röstade avstod: 0 ja, 0 nej, 92 avstod, 14 frånvarande.

    Motionen på riksdagen.se →

Läs mer om metoden under Analys: Motion vs. slutgiltig röst.

Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se