söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs26 maj 2026·Betänkande 2025/26:CU32, punkt 2

Riksdagen sa nej till förslag om "Lagstiftningens framtida utformning"

Riksdagens rubrik: Lagstiftningens framtida utformning

Ur ärendet "Lag om hyrköp av bostad"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. S och MP röstade för ett motförslag. V avstod från att rösta.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från S och MP.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende. Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).

Reservation 3 (S, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).

Ställningstagande

Vi anser att fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi vill även att det ska råda jämlika villkor för olika boendeformer – ägt, hyrt eller blandformer. Rätt utfört kan en modell för hyrköp komplettera bostadsmarknaden med en ny möjlighet att köpa ett eget boende. Men utformningen av regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad är förenad med alltför stora brister, och som framgår av reservation 1 föreslår vi att riksdagen avslår förslaget. Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras. Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög. Vi menar därför att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som förenas med ett starkt konsumentskydd och som inte innebär samma risker för hyrköparen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Särskilt yttrande Regeringens lagförslag, punkt 1 (C) Alireza Akhondi (C) anför: Jag välkomnar regeringens förslag till förbättringar av det befintliga systemet med ägarlägenheter, och jag står även bakom förslaget till en ny lag om hyrköp av bostad. Förslagen kan underlätta för fler att ta steget in på den ägda bostadsmarknaden, vilket är positivt. Jag har därför valt att inte väcka någon följdmotion. Jag kan samtidigt konstatera att förslaget till lag om hyrköp av bostad har fått ganska hård kritik. Med anledning av det vill jag för egen del understryka vikten av att följa upp och utvärdera den nya lagstiftningen. Det är viktigt att fånga upp om de avsedda effekterna av lagstiftningen uteblir och om det finns behov av att förbättra den. Jag kommer noga att följa vilka effekter lagstiftningen får, och om det finns skäl till det återkommer jag med förslag i andra sammanhang.

198 ja125 nej24 avstod2 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
010600
SD
69001
M
65001
V
00210
C
24000
KD
19000
MP
01800
L
16000
Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se