Riksdagen sa nej till förslag om "Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:4109 av Martin Ådahl (C) och lägger skrivelse 2025/26:241 till handlingarna.

Reservation 5 (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4109 av Martin Ådahl (C) och lägger skrivelse 2025/26:241 till handlingarna.

Ställningstagande

Grunden för en ansvarsfull ekonomisk politik är ett finanspolitiskt ramverk som respekteras. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att regeringens politik varken är utformad i enlighet med ramverket eller redovisad på ett transparent sätt. Finanspolitiska rådet är ännu skarpare i sin kritik och menar att budgeten för 2026 har gett anledning till den ”hittills allvarligaste kritiken mot den förda finanspolitiken i relation till det finanspolitiska ramverkets principer”. Ett återkommande mönster är att regeringen baserar sin politik på alltför optimistiska prognoser och att det saknas en analys från regeringen av varför dess prognoser avviker eller vilka konjunktureffekter den egna politiken förväntas ha. Resultatet av regeringens politik är en snabb försämring av de offentliga finanserna. Den expansiva budgeten för 2026 tar en stor del av kommande års reformutrymme i anspråk, vilket kommer att begränsa handlingsutrymmet för framtida regeringar och tvinga fram en stram politik för att nå saldomålet. Regeringens plan för återgång till saldomålet är, enligt både Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet, otillräcklig och bygger på orealistiska antaganden om oförändrad politik och att tillfälliga skattesänkningar inte permanentas. Detta är ett kortsiktigt och ansvarslöst agerande som skjuter notan för dagens politik på framtiden. Lika allvarlig är regeringens ovilja att lyssna på sina expertmyndigheter. Finanspolitiska rådet beskriver regeringens svar på tidigare rekommendationer som otillräckliga och konstaterar att synpunkter avfärdas. Ett sådant agerande undergräver den externa granskning som är en hörnsten i det finanspolitiska ramverket. För att återupprätta förtroendet för den ekonomiska politiken och säkerställa en hållbar utveckling för Sverige krävs en omedelbar återgång till de principer som det finanspolitiska ramverket vilar på. Särskilt yttrande Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025, punkt 2 (S) Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S) anför: Vi har valt att inte väcka någon följdmotion med anledning av skrivelsen utan hänvisar till vår följdmotion på vårpropositionen som behandlas under punkt 1. I detta särskilda yttrande utvecklar vi vår syn på regeringens svar på Riksrevisionens rapport I rapporten bedömer Riksrevisionen att finanspolitiken inte är utformad i enlighet med det finanspolitiska ramverket och att finanspolitiken inte är redovisad på ett transparent sätt. Myndigheten anser bl.a. att budgetdisciplinen riskerar att försvagas till följd av avvikelser från målet för det offentliga finansiella sparandet med hänsyn till särskilda utgifter. Vi socialdemokrater menar att den kritik som Riksrevisionen framför är väl avvägd men också mycket allvarlig. Regeringen varken redovisar sin föreslagna finanspolitik på ett transparent sätt eller utformar finanspolitiken i enlighet med det nuvarande finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen är heller inte ensam i sin bedömning. Även finanspolitiska rådet riktar samma typ av kritik mot finanspolitiken. Regeringen avfärdar kritiken av två uppgivna anledningar, dels beror de för höga underskotten på en bred politisk överenskommelse mellan riksdagens alla åtta partier om att lånefinansiera upprustningen av försvaret och stödet till Ukraina och dels på att regeringen för en medveten stimulanspolitik som är tillåten enligt ramverket. Det är riktigt att det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag om upprustningen av försvaret och att denna kan finansieras med lån. Den uppgörelsen gäller dock specifikt detta ändamål. Riksrevisionen konstaterar att även bortsett från försvarsupprustningen och stödet till Ukraina så är budgeten underfinansierad såväl 2025 som 2026. Dessa underskott beror på att regeringen återigen beviljar sig själva och andra höginkomsttagare stora skattesänkningar. Det är inte en politik vi står bakom. Den samlade domen från alla oberoende bedömare som granskat regeringens politik är att det finanspolitiska ramverket inte följs. Det beror inte enbart på försvarskostnaderna utan på helheten. Regeringen måste stå för den politik de fört. Regeringen bör vidare ta Riksrevisionens rekommendationer på allvar och förbättra följsamheten och transparensen.