Riksdagen sa nej till förslag om "Nyanländas bosättning"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1282 av Josefin Malmqvist (M), 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 28, 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7 och 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2.

Reservation 1 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7 och 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:1282 av Josefin Malmqvist (M) och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 28.

Ställningstagande

Riksrevisionens granskning av bosättningslagen har som utskottet noterar visat att intentionerna med lagen har uppnåtts i fråga om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Liksom utskottet noterar vi regeringens inriktning för den nya bosättningslagen, där kommunerna ska få ett ökat inflytande över mottagandet. Vi anser att det är rimligt att en ny reglering tar hänsyn till att vissa kommuner under lång tid kan ha burit ett oproportionerligt stort ansvar genom tidigare mottagande, inklusive mottagande kopplat till eget boende, och att ansvarsfördelningen därför behöver vara både rättvis och långsiktigt hållbar. Eventuella lättnader måste vara strikt kopplade till objektiva kriterier och utformas så att helheten även fortsättningsvis säkerställer att alla kommuner bidrar och att mottagandet fördelas jämnt över landet. En förändring av bosättningslagen måste innebära att etableringen av nyanlända utvecklas och förbättras samt att det blir lättare för kommunerna att fullfölja sitt ansvar. En ny lagstiftning får dock inte ge utrymme för vissa kommuner att sluta ta sin del av ansvaret för etableringsboendet för nyanlända till Sverige. Förutom att det ger en ojämn fördelning av mottagandet skulle detta riskera att leda till en återgång till en situation där nyanlända måste bosätta sig i kommuner som inte nödvändigtvis är de som har bäst förutsättningar för utbildning eller etablering på arbetsmarknaden. Vi anser att de kriterier för fördelning mellan kommunerna som anges i bosättningslagen, bl.a. kommunens arbetsmarknads ­ förutsättningar och det sammantagna mottagandet, ger de bästa förut ­ sättningarna för att åstadkomma en framgångsrik etablering av nyanlända. Vi anser därför att regeringen bör värna intentionerna med bosättnings ­ lagen, som innebär att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna i hela landet. För att stärka etableringen och bryta segregationen bör regeringen även säkerställa att alla kommuner tar sitt ansvar och att alla nyanlända får likvärdiga möjligheter oavsett var de bosätts.