Riksdagen sa nej till förslag om "Energipolitikens inriktning"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:625 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2025/26:767 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkandena 1 och 4, 2025/26:1179 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1-3, 2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:1442 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) yrkande 4, 2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7, 2025/26:1481 av Hanna Westerén (S), 2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 7, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 36, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 86, 92, 102, 131 och 132, 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 3, 4 och 10, 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3789 av Daniel Riazat (-) yrkande 5.

Reservation 1 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 3, 4 och 10 samt avslår motionerna 2025/26:625 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2025/26:767 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkandena 1 och 4, 2025/26:1179 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1–3, 2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:1442 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) yrkande 4, 2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7, 2025/26:1481 av Hanna Westerén (S), 2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 7, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 36, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 86, 92, 102, 131 och 132, 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3789 av Daniel Riazat (-) yrkande 5.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elek ­ tri ­ fie ­ ring – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fos ­ si ­ la råvaror mot el. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka till ­ växten, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om net ­ tonollutsläpp 2045. Billig el kommer att vara en central konkurrensfördel för svenska företag fram ­ över, och för att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs till ­ gång till el som inte gräver djupa hål i hushållsekonomin. För att möta denna utveckling behövs det mer el från många olika källor: vatten-, vind-, sol- och kärnkraft samt biobränslebaserad kraftvärme. Sverige behöver kunna använda alla konkurrenskraftiga fossilfria möjlig ­ heter som står till buds och öka utbyggnadstakten för den fossilfria elproduk ­ tio ­ nen redan i närtid. Det svenska elnätet behöver byggas ut snabbare men kostnadseffektivt. Säkerhetsläget i Sverige och Europa har försämrats drastiskt under de senaste åren, vilket också har synliggjort hur central en robust energi ­ försörjning är för hela samhället. Självförsörjningen i hela Europa behöver stär ­ kas och beroendet av fossila energikällor minska snabbare. Sverige är net ­ to ­ exportör av el och ska fortsätta att spela en viktig roll genom export av fos ­ silfri el till våra grannländer. Under dessa förutsättningar är vi övertygade om att det finns mycket att vinna på att etablera en solid politisk grund för energipolitiken som kan garan ­ tera den långsiktighet som be ­ hövs och som inte minst näringslivet efterfrågar. Energipolitiska beslut som ris ­ kerar att rivas upp efter varje val ger inte den stabi ­ litet som behövs för långsiktiga in ­ vesteringar i kostnadskrävande produk ­ tionsan ­ lägg ­ ningar eller i nödvändig in ­ frastruktur. Vi anser därför att reger ­ ingen bör agera för att uppnå dessa för ­ utsättningar genom att skapa en block ­ överskri ­ dan ­ de beredning i form av en energikommission. För att ytterligare understryka vikten av att tempot och riktningen blir de rätta i det arbete som behövs vill vi se en mer precis energipolitisk mål ­ struk ­ tur. Eftersom investeringar i nya industrier och omställningen av de befintliga kräver mer el i närtid anser vi att det behövs mål för mer förnybar fossilfri el re ­ dan under det kommande decenniet. Enligt vår uppfattning bör det tillkom ­ ma ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030, och det bör även pre ­ ciseras ett mål till 2035. Även här ser vi ett stort värde i om dessa mål kan få en bred politisk förankring. Ytterligare något som bör ses över för att den omfattande elektrifieringen ska bli verklighet så snabbt som det är nödvändigt är de tillståndsprocesser som omgärdar alla typer av mer omfattande investeringar i större produk ­ tions ­ anläggningar eller i elnätsutbyggnad. Det handlar bl.a. om fysisk planering och olika typer av miljöprövningar. En reformering av ramverken i form av lag ­ stiftning och andra regelverk samt en översyn av hur regelverken tillämpas är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillstånds ­ pro ­ ces ­ ser. Detta skulle påtagligt underlätta nyindustrialisering och att för ­ verk ­ liga den så nöd ­ vän ­ diga klimat ­ omställningen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.