söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs16 april 2026·Betänkande 2025/26:JuU15, punkt 11

Riksdagen sa nej till förslag om "En utredning om intagna kvinnors behov"

Riksdagens rubrik: En utredning om intagna kvinnors behov

Ur ärendet "Kriminalvårdsfrågor"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. V och MP röstade för ett motförslag.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från V och MP.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 39.

Reservation 8 (V, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 39.

Ställningstagande

Under 2024 påbörjade nära 3 120 kvinnor verkställigheter inom Kriminal ­ vården. Det är en ökning med nästan 460 verkställigheter eller 17 procent jämfört med 2023. Kvinnor utgjorde 9 procent av de påbörjade fängelse ­ verkställigheterna. Ökningen har medfört att den genomsnittliga beläggnings ­ graden på fasta platser i kvinnoanstalter var 136 procent 2024. Kriminalvården utredde under 2025 behovet av anstaltsplatser för kvinnor utifrån de lag ­ ändringar som nämns i Tidöavtalet och kom då fram till att antalet platser uppskattningsvis kan behöva öka från ca 400 till närmare 2 000 platser 2033. Att en klar majoritet av de som döms till fängelse är män har gjort att män också länge varit normgivande för svensk kriminalvård. Det förhållandet att kvinnor är en liten grupp har medfört svårigheter för Kriminalvården att skapa likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män när de avtjänar sin påföljd. Justitieutskottet har under tidigare mandatperioder vid flera tillfällen uttalat att kvinnors situation inom Kriminalvården bör uppmärksammas särskilt. Ut ­ skottet har bl.a. anfört att ökad kunskap om kvinnors brottslighet och livs ­ situation är av yttersta vikt för att Kriminalvårdens insatser ska kunna anpassas efter intagna kvinnors behov. Vi anser att situationen för kvinnor behöver uppmärksammas särskilt, i synnerhet inför den planerade expansionen av antalet anstaltsplatser. Regeringen borde därför ta ett helhetsgrepp i frågan om en mer jämställd kriminal ­ vård. En ökad kunskap om kvinnors brottslighet och livssituation är av yttersta vikt för att Kriminalvårdens insatser ska kunna anpassas efter de intagna kvinnornas behov och minska återfallen i brott. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av kvinnors situation och behov i kriminalvården i syfte att skapa förutsättningar för en jämställd vård.

251 ja35 nej0 avstod63 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
870019
SD
590011
M
530013
V
01804
C
18006
KD
16003
MP
01503
L
13003
Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se