Riksdagen sa nej till förslag om "Folkhögskola för särskilda grupper"

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1838 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:2454 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3245 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 2.

Reservation 12 (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1838 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2025/26:2454 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3245 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Folkbildningen har ett viktigt uppdrag att främja demokrati, kultur och samhällsengagemang. Verksamheten i studieförbunden omfattar allt från föreningsutbildningar till kulturprogram, språkcirklar och ungdomsledarskap. Exempelvis deltog över 497 000 personer i verksamheten genom Sisu Idrottsutbildarna under 2024, varav en majoritet var unga. Dessutom har verksamheten på nationella minoritetsspråk nära fördubblats de senaste åren – ett tydligt tecken på att folkbildningen lyckas nå grupper som annars riskerar att marginaliseras. Under de senaste åren har folkbildningen även varit en viktig del av samhällets krisberedskap. Under flyktingkrisen 2015 och pandemin 2020 gjorde studieförbund och folkhögskolor sig redo att snabbt möta de nya behoven. De har också varit en aktiv del i reformer som Äldreomsorgslyftet och etableringsinsatser för nyanlända. Denna förmåga till omställning är möjlig tack vare verksamhetens frihet och självständighet. Regeringens beslut att minska anslagen till studieförbunden med en tredjedel under perioden 2022–2026, i kombination med frysta bidrag till folkhög ­ skolor, har redan lett till ett minskat utbud, särskilt i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att förlora viktiga lokala utbildningsmiljöer och mötesplatser. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Särskilt yttrande Särskilt yttrande (V) Vasiliki Tsouplaki (V) anför: Jag delar inte utskottets syn på att villkoren för civilsamhället är fortsatt goda eller att införandet av de nya demokrativillkoren har fungerat bra. Jag är också mycket kritisk till hur folkbildningen har hanterats. Stora delar av civilsamhället har fått neddragningar av sina statliga anslag den här mandatperioden. Det är organisationer inom vitt skilda områden som miljö, fred och kultur. Sveriges Konsumenter och SIOS, de etniska föreningarnas nationella paraply har blivit av med hela statsstödet. I år får barn- och ungdomsföreningarna neddragningar med 50 miljoner kronor, och studie ­ förbunden som fungerar som en ryggrad för hela civilsamhället med möteslokaler och stöd för studier måste fortsätta att dra ned sin verksamhet för tredje året i rad. De har sagt upp runt 1 000 personer och tvingats stänga ett stort antal musikhus och föreningslokaler. Två studieförbund har dessutom helt fått lägga ned sin verksamhet. Dessa försämringar gäller också folkhögskolornas verksamhet, där uteblivna förstärkningar gör att kurser behöver läggas ned. Hårdare reglering ger ökad administration, och mindre fel i protokoll ger helt indragna stöd. Misstänksamhet mot föreningslivet riskerar att leda till alltför stora kontrollapparater som tar kål på det ideella engagemanget. Tolkningen av demokrativillkoren riskerar att leda till självcensur och försämrat debattklimat. Den föreningsmodell vi haft i över 100 år klassas som odemokratisk uppbyggnad. För Vänsterpartiet är det självklart att civilsamhället ska ha goda villkor att verka. Det är genom våra breda folkrörelser som tidigare generationer förändrat samhället. Då, precis som nu, var föreningarna också demokrati ­ skolor, där man t.ex. lärde sig viktiga processer för beslutsfattande. Vänsterpartiet menar att vi måste vara rädda om det ideella engagemanget och se till att vi har en god dialog mellan politik och civilsamhälle, enkla och tydliga regelverk, bra stöd från bidragsgivande myndighet och långsiktiga organisationsbidrag. Det ska vara lätt att göra rätt och utgångspunkten från det offentliga ska vara att uppmuntra ideella krafter. Tidöpartiernas styrning har gått i helt motsatt riktning. Jag instämmer i en del av den övriga oppositionens förslag i betänkandet om bättre ekonomiska villkor för civilsamhället, men Vänsterpartiet manifesterar det främst i sin budgetmotion för 2026 och därför har jag inte ställt mig bakom deras reservationer.