söndag 4 oktober 2026Källa: Sveriges riksdags öppna data
Plenisalen

Vad som beslutades, och hur varje parti röstade.

Motionen avslogs26 maj 2026·Betänkande 2025/26:UbU20, punkt 3

Riksdagen sa nej till förslag om "Offentlighetsprincipens omfattning"

Riksdagens rubrik: Offentlighetsprincipens omfattning

Ur ärendet "Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet"

Se beslutet hos riksdagen →

Kort sagt

Riksdagen sa nej till förslagen i den här delen. S, V och MP röstade för ett motförslag.

Ja betydde:
Förslagen avslås.
Nej betydde:
Motförslaget från S, V och MP.

Sammanfattning skapad automatiskt utifrån riksdagens dokument. Kontrollera alltid mot riksdagens text.

Läs mer om ärendet

Om hela ärendet

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem. Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande: • Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet. • Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet. • Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever. • Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år. • Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagens underlag

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.

Reservation 4 (S, V, MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen. Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess. I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar. Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighets ­ principen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärs ­ hemligheter. Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

198 ja149 nej0 avstod2 frånvarande

JaNejAvstårFrånvarande
S
010600
SD
69001
M
65001
V
02100
C
24000
KD
19000
MP
01800
L
16000
Per parti8 partier och partilösa
Så röstade varje ledamot349 ledamöter

Källa: voteringen hos riksdagen · ärendet på riksdagen.se